Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Bronsåldern. (Till omkring Kristi födelse) - Bronsålderns indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stenkistan i högens topp hade en lerkruka med brända ben blifvit nedsatt,
och bredvid kistan b låg en flat sten öfver en grop, som likaledes innehöll
brända ben. Både den stora kistan och kistan i högens topp samt en af de
andra små kistorna innehöllo jemte benen fornsaker från bronsåldern; och
det lider föga tvifvel, att ju äfven de tre andra grafvarna med brända ben
för-skrifva sig från samma period. Nu är det emellertid klart, att den stora
grafven med det obrända liket midt på högens botten måste vara äldre än
de andra, emedan man i annat fall icke kunnat, utan att rubba dessa, bygga
den stora kistan.
Detta förhållande gäller för öfrigt icke endast om den nu beskrifna
högen. Nästan hvarje hög från bronsåldern, i hvilken man funnit en graf med
obrända ben, har äfven innehållit grafvar med brända ben; men städse har
den förra stått närmare högens midt och botten än de senare.
154. Genomskärning af cn grafhög vid Dömmcstorp i södra Halland.
Häraf följer således, att grafvar från bronsåldern med obrända lik måste,
liksom de i dem så ofta förekommande med spiraler och zigzaglinier prydda
fornsakerna, i allmänhet hänföras till en äldre del af perioden än grafvarna
med brända ben och fornsaker af samma slag som fig. 145—153.
Detta resultat bekräftas äfven, så vidt vi kunnat se, af allt som man för
öfrigt känner om bronsåldern.
En af de omständigheter, som bestyrka riktigheten häraf, är att flere
grafvar med obrända lik, hvilka vi således måste hänföra till bronsålderns
första del, i hög grad likna dem från den närmast föregående tiden, från
stenålderns slut.
En annan bekräftelse finna vi deri, att man både om grafvarna och
många af fornsakerna kan uppvisa, huru de former, som vi af nu anförda
skäl måste anse vara de yngsta, småningom uppstått ur de former, hvilka vi
betrakta såsom de äldsta.
Såsom exempel på de slag af fornsaker, i afseende på hvilka vi sålunda
kunna visa, huru de till den yngre bronsåldern hänförda typerna utvecklat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
