Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Bronsåldern. (Till omkring Kristi födelse) - Kläder. — Prydnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanhölls med två ylleband eller bälten, ett gröfre och ett finare. Det
senare är slaget eller väfdt med inblandade nöthår i tre ränder, af hvilka
den mellersta synes hafva haft en annan färg än de på sidorna. Det slutar
i tjocka, med stor omsorg flätade prydliga tofsar.
Hurudan klädernas och hufvudhårets nu mörkbruna färg ursprungligen
varit, kan väl efter de under årtusenden fortgående förändringarna i den
vattenfylda ekkistan nu mera icke bestämdt afgöras.
Bredvid liket stod ett lerkärl, och af bronsprydnader upptogos ur kistan,
utom det redan nämda spännet, en spiralfingerring, två armband, en större
vriden ring for hufvudet eller halsen samt en liten tång. Märkvärdigt nog
lågo vid det qvinliga likets sida äfven en b rons dolk med hornfäste samt en
större och två smärre runda, prydligt arbetade bronsplåtar, med en
uppstående spets i midten, af hvilka åtminstone den större, hvilken närmast liknar
fig. 143, troligen suttit på en sköld1.
Qvinnodrägten under bronsåldern bestod således af samma två
hufvud-delar, kjortel och kofta, som ännu i dag, åtminstone på landsbygden. Men
om de i Treenhöi funna manskläderna få betraktas såsom prof på den
vanliga fullständiga drägten, så visa de en betydlig olikhet mot förhållandena ej
blott nu, utan äfven under hednatidens sista period. I synnerhet är
frånvaron af byxor anmärkningsvärd, då denna benbeklädnad torde hafva varit
gemensam för nästan alla germaniska folk under den tid, som historien vet
något om dem, under det att den icke brukades af de keltiska stammarna
och af folken i södra Europa. Denna omständighet torde förtjena att
framhållas, ehuru vi naturligtvis icke i detta enstaka förhållande kunna eller vilja
se något bevis för det nordiska bronsåldersfolkets så mycket omtvistade
nationalitet.
Både Treenhöi och Borum-Eshöi visa sig genom de i dem funna
bronssakerna tillhöra en ganska tidig del af bronsåldern, om också icke periodens
första början. Dessa grafvar äro således mer än 2 000, troligen mer än 2 500
år gamla. Den märkvärdiga omständigheten, att yllekläder kunnat bibehålla
sig i en graf under så lång tid, beror på ovanligt gynsamma förhållanden,
och kanske i synnerhet derpå, att kläderna legat i ekkistor, emedan
garf-syran i eken är ett utmärkt medel till organiska ämnens bevarande.
Det vanligaste tyget under bronsåldern var utan tvifvel ylle, ett
inhemskt alster af den sedan stenålderns senare del här bedrifna fårafveln. I
en till bronsålderns slut hörande graf har man emellertid äfven funnit
stycken af en ganska fin linneväfnad, det äldsta spåret af linets förekomst i
Norden.
Att den i södra Europa redan under stenåldern väl bekanta sländan
troligen var okänd i vårt land ända till bronsålderns slut, hafva vi redan på
1 Nyligen har man i Borum-Eshöi funnit två andra ekkistor, hvardera inneslutande liket af
en man, hvilken synes hafva varit klädd pä samma siitt som det i Treenhöi anträffade liket; några
byxor omtalas ej heller här i någondera grafven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
