Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Bronsåldern. (Till omkring Kristi födelse) - Förfärdigandet af bronssakerna. — Inhemsk tillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från bronsåldern, som icke blifvit afputsade efter gjutningen och således ej
äro färdiga, eller som vid gjutningen misslyckats. Fig. 211 visar en
spjutspets af brons, funnen i en torfmosse på Fyen jemte tre liknande spjutspetsar
och åtskilliga andra föremål från den äldre deleu af bronsåldern. Alla fyra
spjutspetsarna innehålla ännu den inre lerformen, kärnan, öfver hvilken de
äro gjutna; och å två af dem äro gjutsömmama ännu icke bortputsade. På
Fyen har man äfven funnit ett bronskärl af samma form som fig. 168, hvilket
ännu är fyldt med den lerkärna, öfver hvilken den tunn»
metallen är gjuten; troligen hade gjutningen misslyckats.
Det är emellertid endast genom en lycklig tillfällighet, som
vi erhålla sådana omedelbara upplysningar om den inhemska
tillverkningen under ifrågavarande period; derför kunna vi ej
heller vänta att på detta sätt fa fullständigt svar på den
fram-stälda frågan. Ett sådant svar kan endast på ett mera indirekt
sätt erhållas, nämligen geuom att i afseende på de särskilda i
Norden funna fornsakerna undersöka, huruvida de höra till
typer, som här äro allmänna, men som i andra länder aldrig, eller
ytterst sällan förekomma, i hvilket fall man naturligtvis med
skäl kan antaga, att dessa typer äro inhemska hos oss, och att de
särskilda till dessa typer hörande föremålen äro förfärdigade här.
Detta är t. ex. förhållandet med sådana sågar som fig. 210.
De äro i mycket stort antal hittade i Norden, men icke kända
från andra länder. Då dertill lägges, att man både i Sverige
och Danmark vid flere tillfällen funnit gjutformar för sågar af
samma form (fig. 209), så hafva vi således både direkta och
indirekta bevis af ovanlig styrka för dessa verktygs nordiska
ursprung.
Härtill kommer ännu én omständighet, hvilken torde
för-tjena mera uppmärksamhet än man hittills i allmänhet egnat
deråt. De nyss nämda sågarna äro af en typ, som tydligen
uppstått ur en annan för Norden egendomlig form af bronssågar,
fig. 137, hvilken i sin ordning, såsom vi redan sökt visa, endast
är en efterbildning i brons efter ett slags flintsågar (fig. 136),
som ej anträffats annorstädes än i Norden. Då man kan på detta sätt
följa utvecklingen af typen och finner, att den i alla sina olika former
allmänt förekommer i våra trakter, men aldrig hittats i andra länder, så starkes
naturligtvis häraf vår öfvertygelse om, att dessa bronssågar äro förfärdigade
inom Skandinavien.
På samma sätt torde man äfven kunna bevisa, aft de präktiga och om icke
ringa konstfärdighet vitnande hängkärlen af samma slag’ som fig. 168 äro
skandinaviska arbeten. Man har visserligen förnekat detta och påstått, att
de utgått från etruskiska verkstäder; men det enda bevis, man kunnat anföra
för ett sådant påstående, är att dessa kärl äro allt för väl gjorda och att de
vitna om allt för god smak för att kunna vara tillverkade i Norden. Detta
211.
Spjut-epets af brons,
ined
qvarsit-tande gjut-söm. Fyen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
