Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet) - Midten af jernåldern. Från omkring år 450 till omkring år 700) - Förbindelse med det byzantinska riket. — Guldrikedom. — Inhemska arbeten. — Förhållande till den yngre jernåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oss närmast belägna delarna af norra Tyskland äro sällsynta och i det öfriga
Europa så godt som aldrig förekomma1.
De under den äldre jernåldern vanliga bågformiga spännena (fig. 2tö
—267) hade småningom utvecklat sig till stora präktiga spännsmycken,
allmänna under midten af jernåldern och utmärkande sig lika mycket genom
sin egendomliga form (fig. 318) som genom sina ornament. Man ser, att <k
under de föregående århundradena så betydande romerska inflytandet nu är
förbi. Dessa spännen, som, ehuru i
enskildheter afvikande, återfinnas i alla af
germaner vid midten af det första
årtusendet e. Kr. bebodda länder, äro
vanligen af brons eller silfver, förgylda,
stundom prydda med inlagda granater
eller färgade glasstycken.
Egendomliga för midten af vår
jernalder äro äfven svärd med sådana
fästen som fig. 321, vanligen af forgyldt
silfver eller forgyld brons, stundom med
knapp af massivt guld. Den trekantiga
knappen är stundom prydd med vackra
slingor eller med infattade granater (fig.
319).
Utom de redan omtalade vid
Tu-reholm funna guldbeslagen har man
äfven på andra ställen i Sverige hittat
flere till denna tid hörande beslag af
rent guld eller af silfver för svärdfastcn
och svärdslidor (fig. 320), några af dem
prydda med vackra filigransirater; allt
vitnande om våra förfäders praktlystnad
och rikedom vid denna tid.
Ett af de märkligaste fynden frän
321. öfre delen af ett svärd. Ultuna, den tid vi nu studera är det som al
Upland. V2. jg55 gjordes i en grafhög vid Ultuca
nära Fyrisån, söder om Upsala. Man fann nämligen i denna hög de
förmultnade, men ännu tydliga lemningama af ett fartyg, i hvilket en man blifvit
begrafven med sina vapen och sina hästar. De jernnitar, som sammanhållit
1 Från de tre skandinaviska länderna känner man nu mer än 200 guldbrakteater af sanma
slag som fig. 316 och mer än 100 med ormslingor prydda brakteater (fig. 317). I vissa fall sEj*
sig de i olika trakter funna från hvarandra, så att man stnndom utan svårighet kan afgört, om n
braktcat är gjord i Norge eller i Sverige. — 1 germaniska grafvar i Tyskland och sydöstra
England äro väl några guldbrakteater funna, men de uro nästan alltid betydligt olika de skandinavisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
