- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
259

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

delades mellan de segrande. Sveakonungen fick på sin lott en del af
Trond-hjemsbygden samt det af Norges och Sveriges konungar så länge omtvistade
landet mellan Svinesund och Götaelf, det nuvarande Bohuslän. Denna sin
andel öfverlät Olof Skötkonung såsom län åt Svein jarl, hvilken var förlofvad
med hans dotter (eller syster) Holmfrid. I femton år förvaltade Svein jarl
länet, till dess han år 1015 måste lemna Norge, då Olaf Haraldsson
bemäk-tigade sig landet. Derefter försökte Olof Skötkonung att genom egna
sände-män uppbära skatten i sina norska lydländer.

Olaf Tryggvesson hade arbetat mycket för kristendomens utbredande.
Afven i Sverige beredde han den nya läran insteg, då han gaf sin syster
Ingeborg till äkta åt Ragnvald jarl i Vestergötland på det vilkor, att denne
skulle låta döpa sig och mottaga kristna lärare. Olof Skötkonungs gemål,
hvars namn och börd vi icke känna, var också kristen, och slutligen mottog
sveakonungen sjelf dopet af biskop Sigfrid. Detta lär hafva skett vid Husaby
källa (fig. 326) i Vestergötland år 1008. Många svenskar följde sin konungs
föredöme, ehuru man icke
var allmänt belåten med
att Olof öfvergifvit de
gamla gudarne. Detta bör
så mycket mindre väcka
vår förvåning, som en af
konungens främsta pligter
af ålder varit att
upprätthålla och förestå offren i
Upsala. Det missnöje, som
härigenom alstrades, gaf
sig luft flere år derefter

Under de förvecklingar, 328. »Olof Skötkonungs graf» vid Husaby i Vestergötland.
h vilka uppstått mellan

Olof och Norges dåvarande beherskare, Olaf Haraldsson, för sin undersätsiga
växt kallad Olaf Digre och efter sin död bäst känd under namnet Olaf den helige.

Denne Olaf var son till en norsk småkonung Harald Grenske, hvilken
efter Erik Segersälls död friat till Sigrid Storråda, men af henne blifvit
inne-bränd. Liksom så många andra nordiska konungasöner hade Olaf Haraldsson
tillbragt sin ungdom på vikingafärder, hvilka äfven förde honom till Sverige,
der han en gång med sin flotta inneslöts i Mälaren af Olof Skötkonung, men
siiges hafva undkommit derigenom att han gräfde ett nytt utlopp åt sjön.
Mot slutet af år 1014 återkom han till Norge, blef der konung och gjorde
slut på svenskarnes och danskarnes öfvervälde i landet. Detta föranledde
naturligtvis stridigheter med Sverige, hvilka visserligen inskränkte sig till
smärre fejder, men dock voro besvärliga för båda rikenas gränsbor. Våren
1017 ingicks derför ett stillestånd mellan norrmännen och vestgötarne, hvilkas
styresman, Ragnvald jarl, genom sin hustrus norska härkomst var böjd för
förlikning. I Norge var man emellertid icke nöjd med en fred af så osäker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free