Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet) - Den yngre jernåldern eller vikingatiden. (Från omkring år 700 till omkring år 1060) - Vikingatåg. — Väringafärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I afseendc på ortnamnen vilja vi blott nämna, att i nordöstra England
namn på -by, -thorpe, -ness, -dale, -force, -holm, -garth och flere andra dylika,
hvilkas nordiska ursprung lätt faller i ögonen, räknas i hundratal1.
Vikingafärderna österut, i hvilka svenskarne förnämligast deltogo,
voro äfven af stor och genomgripande betydelse. Vi hafva redan omnämt
en följd af förbindelsen mellan Sverige och dess östra grannländer, stiftandet
af det ryska riket. De nordiska sagorna antyda också, att Svitiods konungar
tidtals beherskat vissa delar af de nuvarande ryska Östersjöländerna.
En annan följd af den nämda förbindelsen, hvilken dock de nordiska
sagorna eller andra samtida skrifter ej känna, var den bosättning af svenskar
som utan tvifvel redan under hednatidens sista århundraden, och troligen än
tidigare, börjat i Finland. De Åländska öarna hafva ännu en rent svensk
befolkning, och talrika fynd från den tid som nu är i fråga visa, att öarna
redan då beboddes af svenskar. Då vore det ej underligt, om nybyggare från
vårt land sökt sig fram äfven till den med dessa öar sammanhängande finska
skärgården och det finska fastlandet. Att så verkligen skett synes vinna
bekräftelse deraf, att man på flere ställen i Finland funnit grafvar från slutet
af vår hednatid med vapen och prydnader af obestridligen svenskt ursprung1 2.
De flesta af dessa fynd äro anträffade i Tavastland och Satakunda; men
enstaka hithörande saker äro äfven funna i Karelen, vid Vuoksen, och så långt
upp i landet som vid Kuopio. Sådana fynd äro väl icke i och för sig sjelfva
fullt afgörande bevis för svensk bosättning på alla ifrågavarande orter:
men de göra en sådan högst sannolik, åtminstone på flere af dessa stallen,
och de äro i alla händelser synnerligen beaktansvärda minnen af en, som det
tyckes, ganska liflig samfärdsel mellan Sverige och Finland redan under
vikingatiden.
Vid Kuusamo, långt in i Kemi lappmark, har man hittat två
brons-spännen af samma form som fig. 389; och ännu längre mot norr, vid 67 •
nordlig bredd, ungefår midt emellan Hyita hafvet och Sveriges nuvarande
gräns, påträffades för flere år sedan en halsring jemte andra smycken af
silfver, 174 anglosachsiska och tyska mynt samt en våg och 12 vigter af
samma slag som fig. 359 och 361, allt omlindadt med näfver. Silfversmyckena
voro af former välkända från nordiska fynd, och mynten tillhöra slutet af
vår hednatid. Dessa båda fynd äro vältaliga vitnen om nordbornes handels-
1 Dem som önska närmare kännedom om dessa märkliga förhållanden kunna ti hänvisa tul
Worsaae, Minder om de danske og nordmændene i England, Skotland og Irland (Kjöbenbavc,
1851), och samme författares redan anförda arbete om Den danske erobring af England og
Normandiet.
2 Såsom svärd af samma form som fig. 344, spjutspetsar med inlagda slingor af det för
Norden egendomliga slaget, yxor lika fig. 340, bronsspännen af samma former som fig. 388 och
389 m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
