Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet) - Den yngre jernåldern eller vikingatiden. (Från omkring år 700 till omkring år 1060) - Vikingatåg. — Väringafärder - Fredlig samfärdsel med främmande länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med konstrika inläggningar af brons eller silfver. Ett af de dyrbaraste i Sverige
funna svärd frän denna tid är det som för några år sedan hittades i en
torf-mosse vid Dybeck i södra Skåne (fig. 341, 342); parerstången och knappen
bestå af massivt, forgyldt silfver med vackra sirater, och kaflen har varit tätt
omlindad med guldtråd. Slidans doppsko var ofta af brons (fig. 345).
Spjutspetsarna äro liksom yxorna sturitlom prydda med inläggningar af
silfver eller guld. Å det fig. 343 afbildade spjutet är hela hålken beklädd
med silfver, i hvilket ses sirater af den för Norden under ifrågavarande tid
egendomliga stilen.
De gamla sagorna synas antyda, att man mångenstädes betraktade båge
och pilar såsom ett mera för jagten än för striden lämpligt vapen. I
graf-vama från vikingatiden hittas dock pilspetsar af jern mycket ofta tillsammans
med de andra vapnen, och i sjöstriden var pilregnet vanligen af mycken vigt.
T striden buros märken framför höfdingarne. Från vårt land känner
man visserligen inga till denna tid hörande afbildningar af sådana; men af
den normandiska bayeuxtapeten se vi, att dessa märken till form och storlek
närmast motsvarat de i senare tid begagnade standaren. Fig. 334 visar ett
sådant märke i aktern af ett skepp, på det ställe der flaggan nu plägar sitta.
A de nordiska kouungarnes märken sågs ofta en bild af den åt Odin helgade
korpeu. Andra med nordborne beslägtade folk, både de mot romame
stri-daude germanerne vid Donau1 och anglosacliserne, hade en drake till märke.
Fredlig samfärdsel med främmande länder.
Nordborne npptäcka Grönland ocli Amerika. — Handelsförbindelser med vestra Enropa. Tysklaai,
’Ryssland och Asien. — Minnen i Sverige af samfärdseln med andra länder. — Handel. — Marknader.
-Städer. — Samfärdgelsmedel.
Vi hafva sett, huru nordborne under vikingatiden förde sina segrande
vapen till de flesta af Europas länder. All samfärdsel mellan Norden och
den öfriga verlden under denna tid var dock icke krigisk, ty den fredliga
handeln var redan då af en vigt, som man blott allt för mycket varit böjd
att underskatta.
Främst bland fredliga färder under vikingatiden måste vi minnas de
<ljerfva upptäcktsresor som nordborne då gjorde. Redan hafva vi nämt, huro
de bebygde Island; derifrån funno de först Grönland och sedan Vinland
•eller nordöstra delen af det vi nu kalla Nordamerikas förenta stater.
Nordborne tillkommer den stora äran att, så vidt historien känner, först bland alla
europeiska folk hafva upptäckt Amerika, och det dröjde ett halft årtusende,
innan södra Europas invånare hittade vägen till den nya verlden, möjligen
dit vägledda af sägnerna om nordbornes färder. Väl är det sant, att denna
1 Sådana märken ses å kejsar Trajanus’ kolonn i Roma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
