Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en byteshandel kom dock till stånd. Efter någon tid uppkom emellertid strid
mellan Torfinns folk och skrälingarne, hvilka naturligtvis voro till antal
ojemfbrligt öfverlägsna nybyggarne. Torfinn ansåg derfor rådligast att
återvända till Grönland, sedan han tillbragt två vintrar i Yinland1.
Flere andra vinlandsfårder omtalas äfven vid denna tid, »ty dessa
färder, heter det, tycktes goda i afseende på både gods och heder».
Förbindelsen mellan Norden och Amerika fortfor länge, och ännu från år 1347
vet histbrien att omtala en då företagen resa från Grönland till Vinland,
Möjligen fortsattes dessa färder ännu längre, och minnet af dem var väl ej
i det följande århundradet helt och hållet förbleknadt på Island, der Columbus
kan hafva hört sägner om vinlandsfårdema tid det besök han (troligen är
1477) gjorde på ön före sin verldsbekanta upptäcktsresa. Det är ej osannolikt,
att man i de uppgifter Colombo sålunda torde hafva erhållit på Island om ett
stort, långt bort i vester liggande land kan söka ett af skälen till den fasta
öfvertygelse han hade om tillvaron af ett sådant för södra Europas folk i
allmänhet okändt land.
Det märkligaste minne man funnit i Amerika af nordbornes vistelse der
under medeltiden är en rund, af åtta pelare uppburen stenbygnad, som ännu
står, ehuru skadad, i Newport på ön Rhode-Island (fig. 348). Bygpaden är
uppförd af otillkuggua block af gråvacka; stenarna äro lagda på hvarandra
och förbundna med kalkbruk, som nu är mycket hårdt. Den yttre diametern
håller något öfver 7 meter; den inre 5,4o meter. Att denna bygnad icke är
ett verk af infödingarne är lika tydligt, som att den ej kan vara yngre än
1630-talet, då Rhode-Island för första gången efter Columbus’ tid blef bebygdt
af europeer. Allt torde deremot tala för att den är uppförd af nordbor,
tn>-ligen under 1100-talet; helst mer eller mindre liknande runda stenbygnader
äro kända flerstädes i Norden, der de varit och till en del ännu äro använda
som kyrkor eller som baptisterier (dophus).
Den märkliga bygnaden i Newport är således ett vitne om, att nordiska
nybyggen ännu flere mansåldrar efter Vinlands första upptäckande måsfc
hafva funnits på Nordamerikas östra kust. Det förtjenar anmärkas, att
Newport just ligger i den trakt, der man redan på grund af Lef Erikssons i det
föregående omtalade uppgift om den kortaste vinterdagens längd ansett sk
böra söka nordbornes Vinland.
Man har trott sig i ungefär samma trakt ega äfven ett annat minne af
nordbornes vinlandsfårder, nämligen ett slags hällristning inhuggen i ett
under namnet »Assonetstenen» kändt stenblock vid Assonet i Massachusetts.
De på denna sten synliga bilderna och tecknen troddes länge vara ristade&i
Torfinn Karlsefne under hans vistelse i Vinland; en närmare granskning har
dock visat det grundlösa i ett sådant antagande.
1 Thorvaldsen och andra af Daumarks berömdaste män sägas leda sina anor frän Torfita
•Karlsefne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
