Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oek stundom med sina hästar och sin vagn, såsom några fynd i grafhögar
från vikingatiden visa, der man bland annat funnit märkliga lemningar af
selarna, stundom oväntadt praktfulla och prydda med beslag af forgyld brons
(fig. 367). I högar från samma tid har man äfven funnit betsel, stigbyglar
och sporrar (fig. 369—371).
Lefnadssätt. — Näringar.
Bogtider. — Bohag. — Kilder och prydnader. — Åkerbruk. — BoskapeskltseL — Slijd.
En stor del, kanske den största, af Sveriges befolkning under slutet sf
hednatiden bodde i byar, af hvilka de flesta redan då torde hafva haft samma
namn som nu och legat på samma ställe som intill våra dagar, eller
åtminstone till dess skiftet sprängde de gamla byalagen. Man ser detta bland
annat af det märkliga förhållandet, att invid hvaije by, i synnerhet i
landskapen kring Mälaren, ligger ännu det graffält, der byns hedniska befolkning
hvilar. Innan man lyckats få den allmänna öfversigt öfver fomlenininganiä
från vår hednatid som vi nu ega, trodde man visserligen, att hvarje samling
af ättehögar och stensatta grafvar betecknade en valplats. Men denna åagt
blef ohållbar, då man fann, huru talrika dessa graifält äro, och den miste
alldeles öfvergifvas, sedan man i ättehögarna påträffat en mängd qvinno- och
barn grafvar.
Annu bevarade handlingar från medeltidens äldre del visa, att
gånb-och bynamnen då voro de samma som nu, endast med den obetydliga skilnad
som beror på språkets förändring. Flere runstenar från den tid vi nu
behandla låta oss också veta icke blott byns, utan äfven den dåvarande egaren*
namn; och det förra har vanligen utan svårighet kunnat igenkännas. Såha:
Gida på en efter hennes man Tordjerf Gudlögsson nära Ekolsund i UplaBd
rest sten omtalat, att hon bodde i »Harvistam», det i närheten liggande
Härfvesta. Vid Runby i Eds socken nära Stockholm finnes en runsten ristad
af Ingrid efter hennes man Ingar och hennes söner Dan och Banke; >de
bodde och egde bo i Rimby», tillägges det. Andra stenar nämna Ulf i
»Skt-libri» (Skålhamra), en annan Ulf och hans farbroder, som båda bodde i
»Baristam» (Bårsta), Björn i »Kranbi» (Granby), Uller i »Haristathum»
(Har-stad), Agöt i »Kalfstathum», med flere. Den i det föregående (s. 313) nämde
Jarlabanke har på icke mindre än fem särskilda runstenar omtalat, att han
»ensam egde hela Täby».
Att många af de nuvarande ortnamnen i Sverige härstamma fraii
hednatiden visas äfven deraf, att flere bland dem äro bildade af gudananni,
t. ex. Odensvi, Odensala, Torslunda, Frövi och dylika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
