Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet) - Den yngre jernåldern eller vikingatiden. (Från omkring år 700 till omkring år 1060) - Lefnadssätt. — Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket dock ej togs fram i hvardagslag. För att göra det mera berusande
tillsattes stundom vissa örter. Vin var ej okändt, men synes hafva varit
ganska sällsynt.
»Gästfrihet, säger Adam, utmärker i hög grad alla
nordbor, men i synnerhet svenskarne, ty hos dem anses intet för
större skam än att neka vägfarande man tak öfver hufvudet;
ja de täfla till och med om, hvem bland dem är närmast till
att taga mot en gäst. Allt hvad menniskokärlek bjuder visa
de raot en sådan, och när han hos dem har tillbragt så många
dagar som han sjelf finner for godt, anbefalla de honom till 379 Bild af 8ilfver.
sina vänner från det ena stället till det andra.» med en ögla & bak-
Eddans sånger, sagorna och fynden lemna oss ganska 8ldan* 01and* /*•
fullständiga upplysningar om nordbons klädedrägt under hednatidens sista
århundraden. Eddans och ännu mer sagornas berättelser måste dock i detta
fall begagnas med stor försigtighet, emedan de ej äro nedskrifna förrän ett
par århundraden efter hednatidens slut och först sedan
klädedrägten åtminstone hos de förmögnare undergått
betydliga förändringar, hvarför det mången gång kan vara
svårt att afgöra, om sagans författare upptecknat en troget
bevarad sägen eller klädt sina hjeltar efter en senare tids
skick. En sådan ovisshet vidlåder ej de samtida
afbild-ningama och fynden.
Flere fynd visa att, utom skinn och pelsverk, äfven
ylletyg, linne och sidentyg begagnades af nordborne under
vikingatiden. Sidentygen voro dock naturligtvis lika
sällsynta som dyrbara. I eddasången Rigsmål läsa vi, huru
den nyfödde jarlen sveptes i silke, och i den förut
omtalade högen vid Mammen i Jylland har man funnit
utmärkt väl bevarade sidenväfnader invirkade med silfver
och guld. I samma graf låg äfven en kappa af ylle med
broderier föreställande menniskoansigten, lejon, en
smakfull bladranka och dylikt (fig. 381). Det är väl
emellertid tills vidare ovisst, om dessa praktstycken äro arbetade
i Norden* eller om de ej snarare äro hit införda från
främmande länder.
De vanliga ylle- och linneväfnaderna voro deremot
i allmänhet alster af den inhemska husfliten. Fynden från
denna tid innehålla också ofta sådana lemningar af de
der-vid begagnade redskapen, som varit af sten eller metall
och således kunnat trotsa tidens åverkan. Så har man 380. Sked af elghorn.
funnit sländtrissor, linhäcklor och de vigter, med hvilka Bj°rko* uPland- /*•
ränningen hölls spänd i väfstolen. Spinnrocken, hvilken nu mångenstädes
betraktas blott som ett minne af forna tiders husflit, var troligen ännu okänd
i Norden; i stället användes sländan, hvilken, såsom vi sett (s. 187), redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
