Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet) - Den yngre jernåldern eller vikingatiden. (Från omkring år 700 till omkring år 1060) - Lefnadssätt. — Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RingsÖlja af brons. Gotland.
att deltaga i vapenleken. En sådan föreställning motsäges emellertid bestämdt
af det vi känna om lifvet under vikingatiden. Det antydes redan i Eddan$
skildring af den friborne bondesonens syselsättning:
Han växte till timrade hus
och trifdes väl, och höga lador,
oxar tamde, gjorde kärra
årder gjorde, och körde plog.
Snorre berättar äfven om
den redan nämde konung
Sigurd Syr, att budet om
Olafs hemkomst träffade
konungen ute på åkern, der
han hade »många män, af
hvilka några skuro korn,
andra lade det i stackar och
lador. Konungen och två
män mecl honom gingo
stundom på åkern, stundom dit
der kornet lades in.» Detta
och månget liknande drag
visa, huru arbetet hölls i ära.
Då, liksom nu, räknades boskapsskötseln och åkerbruket till de
vigtigaste näringarna. Såsom vi af det föregående sett (s. 117), hade redan
länge, i omkring två tusen år före hednatidens slut, nästan alla de
husdjur funnits i Sverige som ännu äro
våra vigtigaste, nämligen hund, häst,
nötkreatur, får, get och svin. Att af
Qäderfå gäss och höns nu funnos, är
redan nämdt. Lifvet i Dalarnas och
Norrlands fäbodar är väl i
hufvud-saken detsamma i våra dagar som
för tusen år tillbaka, med samma
enkelhet och friskhet, samma
ensamhet, alstrande det poetiska, något
svärmiska lynne, åt hvilket folkvisan
gifvit så vältaligt uttryck.
Biskötseln var troligen redan
under hednatiden af vigt, emedan
man bland annat behöfde mycket
honing till mjödet. Några gånger 395.
har man i nordiska grafvar från
hednatidens sista del funnit vax, genom gynsamma omständigheter väl bevaradt,
Yid kristendomens införande blef biskötseln ännu vigtigare, för att fylla
kyrkornas stora behof af vaxljus.
Spänne af silfver med filigransirater.
Gotland. 1 /..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
