Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Sveriges medeltid, förra skedet, 1060—1350 - Inledning - Sverkerska och erikska ätterna. Omkring 1130—1250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverkerska ocli erikska ätterna. Omkring 1130—1250.
Sverker den äldre. — Klosteranläggningar. — Mäte 1 Linkäping 1152. — Romaskatt. — Duakt irfafl
Värend vintern 1158—1154. — Erik den helige. — Tag till Finland. — Magnu Henriksson. — Karl Sverkcmn
konung öfrer hela riket. — Striden mellan svear och gätar afslntad. — Erkebiskop t Upaala 11M. — K»
Eriksson. — Sverker Karlsson. — Det andliga frilset. — Erik Knntsson, dbd 1216. — Johan Sverkerwe, Bi
1222. - Erik Eriksson, död 1250. - Knut Långe.-Nytt tåg Ull Finland. - Birger jarl. - Mäte 1 Skenlag* M*.
Då Magnus Nilsson stupade, hade östgötarne redan (omkring 1133) t*I*
till konung Sverker* 1, hvilken enligt en föga tillförlitlig uppgift skalle van:
son till Kol eller Erik ÅrsälJ; säkrare är, att han var bördig från
Östergötland och gift med Inge den yngres enka. Genom detta val fiugo östgötars
ett politiskt inflytande, som de sedan i lång tid bevarade. Sverkers val skaL
äfven hafva godkänts af vestgötar och svear, så att han någon tid varit
radande öfver hela riket.
Sverkers regeringstid är i den svenska kyrkans historia utmärkt genoL
upprättandet af nya biskopsstift och genom anläggandet af de forst.
klostren i landet. Redan förut hafva vi hört omtalas biskopar i Birka,
Sigtuna och Skara; nu finna vi sådana äfven i Linköping och (Gamla) UpsaL
dit biskopsstolen flyttades från Sigtuna. Gisle, biskop i Linköping, deltog i
invigningen af Lunds domkyrka den 1 september 1145, och den
omständigheten, att en »Sivard, biskop i Upsala», omtalas år 1141, torde visa att deniii
hednatrons hufvudort i vårt land nu omsider vunnits för kristendomen och
det gamla gudahofvet förvandlafs till en kyrka. Under Sverkers tid eller åt
närmast följande årtiondena tillkommo äfven biskopsstolar i Strengnäs,
Västerås och Vexiö, hvilken sistnämda stad under lång tid efter Sigfrids
icke synes hafva varit säte för någon biskop. Småningom erhöllo de svende
stiften de gränser som kartorna s. 392 och 393 visa, och af de nuvarande
svenska landskap, hvilka då hörde till Danmark och Norge, bildade Skåne, Halland
. och Bleking (jemte Bornholm) Lunds erkestift, hvarjemte Bohuslän lyder
under biskopen i Oslo; Herjedalen var norskt och hörde till Trondbjems stifr.
men Jemtland, ehuru äfven skattande till Norges konung, räknades tid
Upsala stift. Hela det svenska Fiulaud bildade ett stift.
Kloster väs en det, som räknar sina anor från den kristna kyrkan*
första århundraden, hade vid denna tid förbättrats af den högt ansedd
1 Sverkerska ätten.
Sverker (I) den äldre, k. omkriug 1133, t 1155 eller 1156,
g. m. 1) Ulfhild, lngc d. v:s enka, 2) Rikissa, dotter af Boleslav i Polen och förut gift fttrrt med
Magnus Nilsson, k. i Vcstergötland (t 1134;, sedan med en rysk furste Volodar-
t
Johan, Karl Sverkersson, r Dotter, g. in. Sofi« %t 11W) styfdottee.detorr
t före f 1167, g. m. Kristina, danske Burislev. Knud Magnus- Uk. ^
fadern. k. Valdemar I:s systerdotter. sen, k. i Dan- (t* 1182).
Sverker (11) d. jr. Karlsson, f 1210, g. m. ’ RlklssZ^närTErirKnai^.
1) Benedikta fr&n Danmark, dotter af Ebbe 1 ^Teri6**
Sunesen, 2) Iugegerd, Birger Brosas dotter.
1) Elin (Helena), g. m. 2) Johan (I) Sverkersson,
Sune Folkesson. k. 1210, t 1222.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
