Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Sveriges medeltid, förra skedet, 1060—1350 - Inledning - Sverkerska och erikska ätterna. Omkring 1130—1250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde, att han efter döden ansågs för en helig man, ehuru han aldrig h\é
af påfven upptagen bland helgonen. Han vördades som Sveriges
skyddshelgon, eder aflades »vid Gud och sankt Erik konung», årligen firades den 1*
maj öfver hela riket såsom hans dödsdag, den så kallade eriksmässan
(ers-mässan), hans fana fördes i falt- mot rikets fiender, Stockholms stad för
bild i sitt vapen!, och Upsala domkyrka förvarar ännu i ett silfverskrk
(fig. 441) hans ben, fordom föremål för allmän dyrkan.
Magnus Henriksson, hvilken på grund af sin moders härkomst gjorde
anspråk på den svenska tronen och äfven beskyldes för att hafva anstifta:
Sverkers mord, blef efter Eriks död konung i Sverige; hans broder
Rags-vald var lians jarl. Redan 1161 föll dock Magnus i en strid mot det öfa:
Eriks död förbittrade
folket, som funnit e§
anförare i Karl Sw
kersson1 2. Denne,
hn-ken efterträdt sin
fader som konung i
intal and, vahies nu äfvr;
af svearne, hvarför kr
kallade sig svea
göta konung. Han i:
den förste efter
Ste:-kils tid, om hvilU:
man med visshet tk.
att han herskat öfy-:
hela riket. Från
denna tid finna vi ock, :
stället för jarlar i vivu
delar af landet, enjuri
43S. Heliga trefaldighets- (treenighets-) kyrkan eller Boudkyrkan £»r hvilk*’
i Upsala. # ?
biträdde konungen
riksstyrelsen och snart fick ett mycket stort inflytande och en för konungen s jr i
farlig makt. Såsom Karl Sverkerssons jarlar nämnas Ulf och G ut orm, hvilke:
senare äfven i början af Knut Erikssons regering innehade samma värdigbi
För de båda hufvudstammarnas sammansmältande till ett folk var
d-ock af vigt, att Sverige nu, på begäran af konungen, jarlen och rikets
biskopar, af påfve Alexander III fick en egen erkebiskop, under hvilke: |
landets samtliga biskopar skulle lyda; hans säte var i början Gamla Upsak ’
men flyttades efter omkring 100 år till det nuvarande Upsala. Af
erkr-biskopen i Lund, hvilken fortfor att vara Sveriges primas, vigdes år IM
1 Se fig. 284 i andra delen; ännu i senare hälften af 1300-talet hade dock staden ett
vapen (tig. 474 i denna del). — Erik den heliges hild ses äfven i rikssigillet under 1400-talet t.
-176 i andra delen).
2 Ehuru han är den förste af historien kände konnng med namnet Karl, har han i seisit
tid af misstag kallorts Karl den sjunde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
