Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Sveriges medeltid, förra skedet, 1060—1350 - Folkungaätten, tiden 1250—1350 - Birger Jarl och hans söner. 1250—1290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från denna tid började att intaga en allt mera framstående plats, ehuru det
iinnu icke betraktades som landets hufvudstad.
Rimkrönikan berättar väl, att Birger jarl låtit bygga Stockholms stad,
hvarför han betraktats som dess grundläggare; såsom vi (s. 388) nämt, är
dock staden utan tvifvel äldre, och enligt en gammal anteckning,
trovärdigare än rimkrönikan, började den byggas redan i slutet af 1100-talet. Hvad
man‘med visshet vet är, att staden fans i början af Birgers regering, emedan
konungen, jarlen och erkebiskopen på sommarn 1252 vistades der, såsom af
då utfärdade bref synes. Ehuru under medeltiden en stad väl snarare
uppstod småningom pä en för handeln vigtig plats, än den anlades på en
her-skares bud, och ehuru man icke i någon samtida urkund torde finna bevis
for, att Birger jarl särskildt verkat för Stockholms utveckling, synes det
emellertid vara sannolikt, att stadens första uppblomstring tillhör denna tid.
I ett bref af år 1285 heter det äfven, att »staden
inom få år blifvit folkrikare än de flesta andra
städer i landet», och redan under detta århundrade
började Norrmalm bebyggas; år 1288 erhålla
nämligen de som ville bosätta sig der samma
rättigheter som de »inom murarna» boende.
Äfven med England öppnade Birger
underhandlingar, troligen för afslutande af
handelsfördrag. Man vet, att han två gånger skickat
sändebud till den engelske konungen, och att denne år
1255 hitsändt en beskickning, men man känner ej,
om underhandlingarna ledt till något resultat.
Redan 1237 hade konungen i England förlänat de
gotländska köpmännen handels- och tullfrihet i England; brefvet härom är den
äldsta till vår tid bevarade urkund, som rör förhållandet mellan detta land
och Sverige.
Birger jarl har som lagstiftare utvecklat en betydande verksamhet,
hvilken kraftigt befordrat borgerlig ordning i Sverige1. Rimkrönikan berättar,
att han vid konung Valdemars bröllop gifvit den lag, att syster skulle ärfva
hälften mot broder. De äldsta till vår tid komna landskapslagarna visa ock,
att dotter länge varit utesluten från all arfsrätt, om son fans, under det att de
flesta lagar, hvilka äro yngre än från Birger jarls tid, verkligen innehålla det
stadgande som rimkrönikan omtalar1 2; de nämna dock ej, att det varit han som
genomdrifvit denna vigtiga förändring, hvilken for öfrigt icke blifvit öfver allt
genast antagen. Detta visas deraf, att i Vestmanlands lagsaga ännu långt efter
470. Birger jaris vapen (efter
hans sigill).
1 Af landskapslagarna är Östergötlands nästan den endn hvilken omtalar, att Birger jarl
gifvit nya lagstadganden; men i denna lag, hvilken galde i Birgers hembygd, möter oss hans namn
på flere ställen. Så vigtiga och djupt ingripande lagar som den om qvinoas arfsrätt kunde ej
stiftas af regenten allena, utan dertill fordrades menighetens bifall i hvarje lagsaga.
2 Det är först i vår tid, som qvinna fått lika arfsrätt med man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
