Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Sveriges medeltid, förra skedet, 1060—1350 - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under medeltidens förra skede - Styrelse och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfversigt af Sveriges inre utveckling under
medeltidens förra skede.
Styrelse och forvaltning.
8verige ett förband af smlrre itater. — Odalmftn. — Verldsligt frftlse. — Kononginakten. — Rådet.
-Ridsmöten eller herredagar. — De höga riksembetena. — Skatter. — Tjen 8 te min. — Lagstiftning.
-skipning. — Förvaltning. — Beskattningsrätt.
ti kristendomen infördes i Sverige, bildades detta
rike af flere genom personalunion med hvarandra
förbundna smärre stater1, af hvilka hvar oeli
en kallades och var ett land för sig, hvars
invånare betraktade sig såsom hörande till ett
sar-skildt folk och de i andra landskap boende
sven-skarne som utländingar, en uppfattning som for
öf-rigt ännu fortlefver, om än med mindre styrka.
Hvarje landskap (»land») hade sin egen lag, sm
särskilda förvaltning och beskattningsrätt, och
konungen måste infinna sig i hvart och ett af dem
för att mottaga de särskilda folkens hyllning. Dessa
folk bildade två liufvudgrupper, svear och götar,
af hvilka de förra gifvit namn åt hela riket och
hvilkas områden skildes af de stora skogarna Kolmorden och Tiveden,
hvar-för svearnes land plägade kallas »Ofvanskog» eller »Nordanskog» och götarues
»Utanskog» eller »Suunanskog».
På samma sätt som riket var ett förbund af stater eller landskap, var
hvarje landskap ett förbund af smärre områden, härad1 2, under det att liå-
1 Dessa stater voro så sjelfstundiga, att, äfven om det svaga bandet mellan dem någon gir:
skulle brista, detta hadc föga att betyda. Derför kan ock den gamla kouungalängden vid
vestgota-lagen yttra om den oroliga tiden efter den stenkilska ättens utslockunnde: »Då styrde god lignin
och landshöfdingar Vestergötland, och voro alla lugna för sitt land.»
2 Ett sådant otnråde kallades i Svealand hundare och i Götaland, liksom i hela Danmark
och södra Norge, hurad, hvilket ord ursprungligen torde hafva betydt och mångenstädes anm*
des såsom liktydigt med bygd. Härad eller handaren förekomma ej i Sverige norr om Ödmordco,
den skog sora skiljer Gestrikland från Helsingland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
