Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom dem rådande egendomliga förhållandena. Småningom utbildades dock
särskilda stadslagar, något olika i olika städer. Ännu finnes en
ursprungligen för Stockholm skrifven stadslag qvar, som kallades »byrkerätt»
(bjärköa-rätt) och som äfven användes i flere andra städer1. Söderköpings stadslag
var i vissa afseenden afvikande, och ännu mera sjelfständig var Visbys. Sist
nämda stad hade dessutom en särskild sjörätt, som gälde äfven i flere af
utlandets städer.
Städernas borgare eller »byamännen», såsom de vanligen benärades,
synas ännu ej hafva fatt någon särskild politisk betydelse. Man har väl en
uppgift, att de deltagit i Magnus Erikssons val, men den är från senare tid
och troligen ogrundad. Under nästa tidskifte, redan 1359, kallas dock ofta
ombud för hvar köpstad att deltaga i herredagarna.
Handeln vid denna tid hade stora svårigheter att bekämpa. Äfven
sedan vikingafärderna från Norden upphört, gjordes Östersjön osäker af
vender, ester och andra folk, oaktadt både de nordiska rikena och de tyska
städerna gjorde kraftiga försök att utrota sjöröfveriet1 2. Dessutom var seglingen
svår vid Sveriges
farliga kuster pä en tid,
då kompassen var så
godt som okänd och
inga fyrar ännu
fun-nos. Man seglade
långsamt, lemnade
ogerna land ur sigte3,
cch om man
strandade, tog strandens
folk allt som bergas
kunde. Påfliga
legater förbjödo vid midten af 1200-talet denna »strandrätt», och de svenska
konungarue medgåfvo i privilegier åt de främmande köpmännen, att dessa
skulle sjelfva få berga och behålla sitt gods, men den grymma oseden var
svår att utrota.
Partygen bibehöllo länge ungefär samma form som under
vikingatiden; de hade troligen ännu alltid endast en mast (fig. 514)4.
519. Altarbord af sten i Linköpings domkyrka.
1 Den handskrift af denna lag som vi nn ega har varit begagnad i Lödöse. Jönköping får
1319 kunglig tillåtelse att braka samma lag, kallad »byärkerätt*», som Stockholm.
2 S& ingingo t. ex. tyskarne i Visby och lubeckarne 1280 ett förbund på tio år till handelns
skydd i Östersjön; och 1344 öfverenskommer Magnus Eriksson med Liibcck och fyra andra
hanse-städer om utrustande af tolf skepp, sex från hvardera sidan, eller flere, om så skulle behöfvas, för
att hämma sjöröfveriet. Detta onda blir dock under följande tidskifte ännu värre.
3 En anteckning från 1200-talet visar, att man seglade från Danmark (Bleking) till Estland
genom Kalmar sund och utmed svenska kusten inomskärs till Arholmn (utanför Norrtelge) samt
derifrån förbi Aland till Porkkals, på finska kusten (vester om Helsingfors), och Reval.
4 Jfr båten med två drakhufvnden i Torshälla stads sigill (ej äldre än 1317; andra delen
fig. 181).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
