Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| Den yngre jernåldern eller vikingatiden.
(Från omkring år 700 till omkring år 1060). | |
| Sverige blifvet ett rike. — Ynglingaätten. — Erik Segersäll. —
Olof Skötkonung och hans söner | s. 240. |
| Inledning. — Sverige deladt i flere smärre riken. — Ynglingaättens historia grundad på
isländska sagor. — Konungar af ynglingaätten. — Ingjald Illråde. — Ivar Vidfamne och Harald Hildetand. — »Sigurd Ring». — Bråvallaslaget. — Ragnar Lodbrok och hans söner. — Stridiga uppgifter om Svitiods konungar under 800-talet. — Ansgars första besök i Sverige, omkring 830. — Vikingatidens Svitiod. — Det ryska rikets grundläggning. — Islands bebyggande, år 874. — Erik Emundsson. — Björn och hans söner. — Erik Segersäll († inemot 994). — Slaget på Fyrisvallarna. — Olof Skötkonung. — Slaget vid Svolder (år 1000). — Olof Skötkonungs dop (år 1008). — — De första svenska mynt. — Anund Jakob. — Emund den gamle († omkring 1060). | |
| Vikingatåg. — Väringafärder | s. 264. |
| Vikingalifvet enligt våra förfäders åskådningssätt. — Vikingatågens orsaker. — Vikingarne
hemsöka länderna vid Nordsjön och Medelhafvet. — Belägringen af Paris, år 885—886. — Gånge-Rolf. — Normandie. — Nordmannaväldet i Napoli och Sicilien. — Nordiska konungariken i Irland och Northumberland. — Eröfringen af England. — Minnen af vikingarne i vestra Europa. — Väringafärder österut. — Vikingarnes fartyg och vapen. | |
| Fredlig samfärdsel med främmande länder | s. 288. |
| Nordborne upptäcka Grönland och Amerika. — Handelsförbindelser med vestra Europa,
Tyskland, Ryssland och Asien. — Minnen i Sverige af samfärdseln med andra länder. — Handel. — Marknader. — Städer. — Samfärdselsmedel. | |
| Lefnadssätt. — Näringar | s. 316. |
| Bostäder. — Bohag. — Kläder och prydnader. — Åkerbruk. — Boskapsskötsel. — Slöjd. | |
| Den andliga odlingen | s. 334. |
| Gudatro och verldsåskådning. — Sedelära. — Gudadyrkan. — Ännu lefvande minnen af
hednatidens tro. — Grafskick. — Runor. — Skaldekonst. — Konst. | |
| * | |
| B. SVERIGES MEDELTID,
förra skedet, 1060—1350. | |
| Inledning. | |
| Kristendomens införande | s. 360. |
| Kristendomens förkunnande. — Ansgar och tyska missionärer. — Engelska, danska och svenska
missionärer. — Följderna af kristendomens antagande. | |
| Stenkil och hans ätt. 1060—omkring 1130 | s. 371. |
| Strid mellan svear och götar. — Stenkil. — Slägttafla: Stenkilska ätten. — Oroliga tider
efter Stenkils död. — Halsten och Inge den äldre. — Blot-Sven. — Hedendomens sista tid i Svealand. — Krig med Norge. — Erkebiskopen i Lund blir Sveriges primas. — Jemtland under Norge. — Filip och Inge den yngre. — Ragnvald Knaphöfde och Magnus Nilsson. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
