Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Använda källor till första delen af Sveriges historia
- Rättelser och tillägg till första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Använda källor till första delen af Sveriges
historia.
HEDNATIDEN.
De för en närmare kännedom om denna tid vigtigaste arbetena äro redan på sina ställen
anförda. Jfr äfven Bibliographie de l’archéologie préhistorique de la Suède pendant le XIX:e siècle,
par O. Montelius (1875) och dess forts. i Svenska fornminnesföreningens tidskrift, h. 8 o. f.
MEDELTIDEN.
Utgifna källskrifter.
Svenskt diplomatarium, utg. af J. G. Liljegren och B. E. Hildebrand. D. 1—5. Åren 817—
1347 (1829—1865). Samt Svenska sigiller från medeltiden, utgifna af B. E. Hildebrand.
B. 1. Åren 1164—1350 (1862—1867).
Sveriges traktater med främmande magter jemte andra dit hörande handlingar, utgifne af O. S.
Rydberg. D. 1. Åren 822—1335 (1877).
Scriptores rerum svecicarum medii ævi. T. I—III (1818—1876).
Samling af Sveriges gamla lagar. Utg. af H. S. Collin och C. J. Schlyter. B. 1—13 (1827—1877).
Svenska medeltidens rimkrönikor. Utg. af G. E. Klemming. D. 1. Gamla eller
Erikskrönikan (1865).
Pavelige nuntiers regnskabs- og dagböger, förte under tiende-opkrævningen i Norden 1282—1334.
Utg. af P. A. Munch (1864).
Saxonis Grammatici Historia danica. Utg. af P. E. Müller (1839).
Snorre Sturlasson, Heimskringla. Utg. af C. R. Unger (1864—1868). — Öfvers. af H.
Hildebrand (1869—1871).
Íslenzkir annálar sive annales islandici ab anno Christi 803 ad annum 1430 (1847).
Vigtigare bearbetningar af källskrifterna.
Ericus Olai, Historia svecorvm gothorvmqve. Utg. af J. Messenius (1615).
Olai Petri Svenska krönika. Utg. af G. E. Klemming (1860).
Lagerbring, S., Svea rikes historia ifrån de äldsta tider till de närvarande. D. 2—3 (1773—1776).
Geijer, E. G., Svenska folkets historia. D. 1 (sista uppl. 1876).
Strinnholm, A. M., Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tider. B. 3—5 (1834—1854).
Reuterdahl, H., Svenska kyrkans historia. B. 1—2 (1848—1850).
Maurer, K., Die bekehrung des norwegischen stammes zum christenthume. B. 1—2 (1855—1856).
Munch, P. A., Det norske folks historie. D. 2—4 och anden hovedafdeling, d. 1 (1855—1862).
Rättelser och tillägg till första delen.
S. 27, r. 17, 32 (ej 34); — s. 34, r. 2, Bohuslän (ej Småland); — s. 66, r. 42, 9 (ej 3); — s. 303,. not 1:
Inskriften å runstenen i Gripsholms slott är här återgifven i enlighet med professor C. Säves tolkning i
Nordisk universitetstidskrift, 3:e årg., häft. 4, s. 117, not 1. Slutet torde dock böra läsas: Thair
fauru tri[n]kil[i]k fiari at kuli (eller gulli) auk austarla [a]rni kafu (eller gafu); tuu
sunarla i Sarklanti (De foro modigt fjerran efter guld och i östern åt örnen gåfvo; dogo söderut i
Särkland). Jemför Svend Grundtvig, Om Nordens gamle literatur, s. 104. »Gifva åt örnen»,
nämligen fallna fienders lik till föda, var ett i det gamla skaldespråket vanligt uttryck. — S. 303, not 2, runa[r]
rista (ej runa rista).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 9 16:35:12 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0498.html
