Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4 kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vågade nu på ett mera högljutt sätt uttala sin belåtenhet med vad
de hört. Duncan andades lättare, och ett förnyat hopp om,
att hans värv skulle lyckas, intog honom.
Efter en kort stunds tystnad reste en annan vilde sig upp
och beredde sig på att hålla ett tal, men blev plötsligt avbruten
av några hemska, dova ljud, vilka tycktes komma från skogen.
Duncan skyndade upp, och krigarna lämnade i hast hyddan,
och luften utanför genljöd av skrik och oväsen, vilka nästan
överröstade ljudet från skogen. Duncan kunde icke längre
stanna kvar inne. Han skyndade ut ur hyddan och befann sig
ögonblicket därpå mitt ibland alla lägrets inbyggare. Män
och kvinnor, ynglingar och barn – alla voro de på benen.
Några ropade högt, andra slogo samman sina händer av glädje
och alla jublade över en eller annan oväntad lycklig händelse.
Ännu var det så ljust, att man kunde överskåda de öppna
platserna vid skogsbrynet. På en av vägarna vid detsamma
kommo en del krigare, som långsamt närmade sig lägret. Den
förste bar en hög stång, varpå flera skalper hängde, och
Duncan antog till följd härav, att de ljud han hört var vildarnas
sedvanliga dödsskri. Varje återupprepande därav förkunnade,
att en fiendes öde var avgjort.
Detta avbrott var ingalunda ovälkommet för Duncan, ty
krigarnas oväntade hemkomst från ett lyckligt krigståg hanvände
uppmärksamheten från honom och förskaffade honom således
icke så litet lugn.
Hundra steg från hyddorna gjorde krigarna halt. En av
dem kungjorde nu med hög röst de utförda bedrifterna och
framkallade därvid hos sina åhörare en så vild hänryckning, att den
omöjligt kan skildras. Hela lägret blev i hast skådeplatsen for
den mest livliga rörelse. Krigarna drogo sina knivar och ställde
upp sig i två led, vilka bildade en formlig häck från den
segrande skaran till hyddorna. Kvinnorna sökte rätt på påkar,
yxor och andra vapen och skyndade att deltaga i det fasansfulla
skådespel, som nu skulle börja. Till och med gossarna, vilka
knappast orkade svänga ett vapen, revo tomahawkerna ur händerna
på sina fäder, smögo sig in i leden och sökte efterlikna
sina föräldrars vilda rörelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
