Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4 kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera framstående krigare följde efter, och även Heyward såg
ett tillfälle att bana sig väg dit in, utan att väcka någon för sig
själv farlig uppmärksamhet.
Flera minuter förflöto, innan en var hunnit intaga sin plats.
Mitt i den krets, som härvid bildades, stod Uncas stolt och lugn.
Vid hans sida stod den unge krigare, som Duncan sett vid hans
sida vid början av det förtvivlade befrielseförsöket, och hans
hållning gav nu om möjligt ännu större intryck av ångest och
rädsla. Heyward betraktade noga hans ansikte med en hemlig
fruktan, att han även i honom skulle upptäcka en vän, men
ynglingen var honom fullkomligt främmande och ägde, vilket
förekom honom högst egendomligt, alla kännetecken att vara en
huronkrigare.
En djup tystnad inträdde. Därpå öppnade en grånad hövding
sin mun och talade på lennilenapernas språk:
"Delawar", yttrade han; du har visat dig som en man, fastän
du härstammar från ett kvinnligt släkte. Jag vill gärna giva
dig mat, men den som äter tillsammans med en huron måste
vara dennes vän. Vila nu i ro till morgondagen; då skall det
sista ordet talas oss emellan."
"Sju dagar och nätter har jag fastat, medan jag följde
huronernas spår, svarade fången kallblodigt. "Jag behöver icke
någon mat."
"Två av mina unga krigare förfölja dina kamrater", fortsatte
den åldrige hövdingen utan att lyssna till vad fången yttrat. "När
de komma tillbaka hit, skola våra vise män säga till dig:
dö!"
"Har en huron inga öron?" frågade Uncas hånfullt. "Två
gånger har er fånge hört knallen av en välbekant bössa. Edra
unga män vända aldrig åter."
En hemsk paus följde på detta djärva påstående, vilket Duncan
fruktade skulle egga segrarnas raseri till det yttersta. Men
hövdingen nöjde sig med att lugnt svara:
"När delawarerna äro så duktiga, varför är då en av deras
tappraste krigare här?"
"Därför att han följde huronernas spår och därunder föll i
en snara. Även den kloke bävern kan tillfångatagas."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
