Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6 kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogen föreföll så lugn som om aldrig något larm stört dess djupa,
ensliga stillhet.
Uncas samlade nu sina krigare och fördelade sin krigsmakt.
Han föreställde spejaren för dem som en man av beprövad
tapperhet, vilken förtjänade den största tillit, och gav honom
tjugu krigare, kraftiga, behändiga och modiga som han själv.
Därpå underrättade han delawarerna om Heywards rang och
tillbjöd honom ett lika antal tappra krigare. Heyward föredrog
emellertid att kämpa som frivillig vid spejarens sida. Till sist
anvisade Uncas även de infödda hövdingarna deras plats i
striden och gav signal till avmarsch.
Tysta, men med omisskännlig stridsiver präglad i uttryck och
rörelser, skredo tvåhundra krigare in i skogen och kommo utan
att oroas till det ställe, där den förr omnämnda strövkåren gjort
halt. Här samlades hövdingarna till rådplägning. Härunder
nalkades från den fientliga sidan en man och blev stående
omkring hundra steg från delawarernas läger. Falköga höjde sin
bössa för att skjuta ned honom, men då han fick honom rätt i
sikte lät han geväret åter sjunka och log på sitt vanliga
stillsamma sätt.
"Det är David, David Gamut, psalmsångaren", sade han. "Jag
skall snart få honom hit."
Han räckte Uncas sin bössa och kröp genom buskskogen bort
till sångaren samt ropade sakta till honom att han ej skulle vara
rädd utan komma närmare. David lydde och befann sig snart
mitt bland delawarkrigarna, på vilka han stirrade med
oskrymtad förvåning.
"Nå, David", sade spejaren och slog honom förtroligt på
axeln – "berätta oss nu på god engelska vad mingoerna där
borta ha för sig!"
"Hedningarna hava dragit ut i stort antal och hava icke
något gott i sinnet", svarade den beskedlige Gamut. – Under en
hel timme har det varit ett så ogudaktigt jubel i deras läger, att
jag flydde från dem, för att söka fred och beskydd hos
delawarerna."
"Så! Nå, var befinna sig huronerna?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
