Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4) Nervösa grundtoner: »George Egerton». ***
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Någonting håller på att komma, som nödvändigt en
gång måste komma. Detta »något» är kvinnans intensiva,
smärtsamma känsla af sitt eget jag. Denna känsla hafva
icke våra mödrar och våra mormödrar ägt. De voro kanske
starkare personligheter, de trängde sig kanske — i trots af
alla sina skrankor — mera brutalt fram med sin
vitalitets-känslas anspråk. Men denna känsla af sitt eget jag, den
är någonting helt annat, och den hade de icke.
De tvenne kvinnor, hvilkas arbeten jag här omtalat,
äro icke författarinnor till yrket. Intet kan vara dem mera
likgiltigt än att författa böcker, vid intet lägga de mindre
vikt än att komma i ropet. Den ena kommer väl aldrig
mer att skrifva någon bok, den andra skall — om ock
yttre förhållanden tvinga henne därtill — sannolikt aldrig åter
känna denna hemliga urladdningsprocess som vid sin första
bok. Bägge hafva strax kunnat skrifva utan att hafva lärt
sig det. Alla hittills varande skriftställarinnor hafva först
uppfostrat sig eller uppfostrats af männen till att skrifva.
Alla började med ett mål för ögat, men nästan utan något
innehåll. Innehållet kom först småningom, och det kom
utifrån.
Dessa båda kvinnor hafva icke alls något ändamål.
De vilja icke berätta. De vilja icke undervisa. De vilja
ingenting förbättra. De vilja ingenting förfäkta. De gifva
blott sig själfva, sitt eget innehåll. De hafva nämligen ett
innehåll. Men de slogo sig icke ned i afsikt att skrifva
upp det. Det skrefs af sig själf t. De handladeNinder en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
