- Project Runeberg -  Kvinnor. Sex tidspsykologiska porträtt /
162

(1895) [MARC] Author: Laura Mohr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6) Ett tidens offer: Sonja Kovalevsky

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under den tid, som låg mellan skilsmässan från hennes
make och dennes död, blef hon, som fru LefTler berättar,
i Paris bekant med en ung polack. Han var revolutionär,
för öfrigt matematiker och skald. Hans och Sonjas själar
voro liksom två brinnande flammor, som möttes i en enda
låga. Aldrig hade någon förstått henne som han, aldrig
så delat hvarje hennes stämning, alla hennes tankar och
drömmar. De voro oupphörligt tillsammans, och dock
använde de de korta stunder de voro skilda till att skrifva
långa utgjutelser till hvarandra. De svärmade för idéen
om att människorna äro skapade parvis, så att hvarje man
och kvinna blott är en half människa, så länge hon ej
sammanträffat med sin andra hälft. . . Han var hos henne
dag och natt, och klättrade ofta Öfver trädgårdsmuren
klockan tu på natten utan att bekymra sig om, att han
komprometterade henne, för att ändtligen gå hem, hvartiil
han ej kunnat bekväma sig förr. Fru Edgren, som själf
under sitt nästan tjuguåriga första äktenskap stannade i
förgården till hymens tempel och först vid 40 års ålder
lärde känna välsignelsen af att äga ett barn och af den
kärlek, som så länge förefallit henne obegriplig, kallar
detta »ett egendomligt tillspetsadt förhållande». Ty båda
två gjorde intet annat än talade och talade oupphörligt,
berusade sig i denna ström af ord, försäkrade hvarandra,
att de »aldrig kunde blifva förenade» bland annat emedan
»han ville bevara sig ren» för den unga oberörda flickas
skull, som spatserade omkring på denna eller på en annan
planet, och som bevarade sig själf åt honom.

Man skulle tycka, att detta vore barnsligheter, och
att en kvinna med Sonjas snille, erfarenhet och ställning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:24:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohrkstp/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free