Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. En hemsk smekmånad - VII. Begynnande fröjder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
— Prat, svarade Sacha, ingen gentleman här
skulle anmäla mig, och vad tjänarna beträffar —
— Hälften av dem äro spioner, avbröt honom Boris.
Var försiktig!
Vid ordet spioner väcktes ånyo min fruktan och
oro. Jag bjöd till att skratta då jag sade:
— Jag antar att baron Friedrich själv tittar in
här ibland?
— Vafalls? Den rackaren! ropade Alexander, som
vinet tydligen gjort något frispråkig. Han skulle
lika litet kunna komma hit in som genom
himmelrikets portar — utom i sin tjänst och på tsarens
befallning. Det kejserliga segelsällskapets klubb
släpper inga tyska uppkomlingar inom sina dörrar, äro
de än aldrig så höga polismän. Ah! Platoff håller
banken; jag brukar alltid vinna av kosacken.
Därmed återvände Sacha till spelbordet, medan
Boris föreslog att göra mig sällskap till hotellet.
När vi kommo ut från klubben föll morgonens
mörker över oss. Han följde mig ända till Hotel de
1’Europes portar, och under hela vägen talade han med
en släktings förtrolighet, huvudsakligen om Sacha.
— Han är så vild, sade han. Vi hoppas alla att
äktenskapet skall verka lugnande på honom. Ni såg
ju hans fästmö på tåget, furstinnan Dozia Palitzin
— en älsklig flicka, mycket ung och stor arftagerska.
Men Sacha försummar henne likväl för att i stället
springa efter varje nytt och vackert ansikte, och
tyvärr oftast med alltför stor framgång.
Var det hans avsikt att varna mig för denne Don
Juan? Tydligen icke, ty han ledde omedelbart sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
