Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. En hemsk smekmånad - VIII. En lunch med baron Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
tigt som möjligt, svarade jag, i det jag reste mig
för att uträtta mina ärenden.
Efter några minuter trippade den officiella madame
Lenox i mitt sällskap nedför trapporna. Vid den
närmaste tvärgatan tog Helene en av de många täckta
vagnar som höllo där och sade några ord på ryska
till kusken.
— Låt mig sköta om alltsammans, sade hon
därefter till mig, jag skall förklara mig under vägen.
Jag känner staden; vi ha fått en pålitlig kusk.
Sedan hon helt lugnt givit honom order att köra till
amerikanska legationen, slog sig min sköna
beskyddarinna ned bredvid mig i vagnen.
På legationen skickade jag in mitt kort och blev
hänvisad till tjänstgörande chargé d’affaires.
Ministern var borta som vanligt. Jag fick ett brev från
Paris, vilket gjorde att jag nästan tappade huvudet,
fastän jag stoppade det oöppnat i fickan. Därefter
upplyste jag legationssekreteraren om min ställning
och visade mina rekommendationer.
— Varmed kan jag stå till tjänst, herr överste?
frågade han artigt.
Jag framförde mitt önskemål att få sända brev
från Ryssland med legationens post.
— Jag beklagar att ni begärt den enda sak jag ej
kan villfara er, svarade legationssekreteraren. Några
av de mindre legationerna ha nämligen blivit
misstänkta för att mot höga mutor ha befordrat
nihilis-ternas korrespondens. Endast tack vare en
uttrycklig förbindelse att icke befordra privata brev med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
