Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. En hemsk smekmånad - IX. Bruden firas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
bort från dubbelörnen på det kejserliga ryska
bané-ret.
— Nu måste jag tala med er om våra privata
affärer, sade jag.
— Nå, vad ska’ ni då börja med?
— Först med Sacha —
— Inte ännu, avbröt hon mig och såg på sin klocka.
Jag har nätt och jämt tid att kläda mig till Olga
Weletskis middag. Hon skyndade till sitt rum men
stannade i dörren och sade: — Var lugn, allt har
lyckats så väl i dag. Kryp nu i högtidsblåsan som
en liten rar gubbe!
— En k ä r gubbe! föreslog jag, varvid hon
smällde igen sin dörr. Som jag fann hennes råd
förståndigt, drog jag mig tillbaka till mitt eget rum, där
jag klädde mig i uniform och full gala.
En timme därefter stodo vi tillsammans på English
Quai. Bakom oss hade vi den vackra Neva och
framför oss de gästvänliga portama till Weletskis palats.
När vi inträdde genom dessa portar, kände jag
skammens rodnad bränna mina kinder — jag skulle nu
tillåta kvinnan vid min sida att mottaga
hedersbetygelser, ägnade åt min verkliga hustru, och att intaga
platsen som Marguerites moder och såsom sådan
vara föremål för sina släktingars uppmärksamhet och
tillgivenhet.
Men vid detta lag hade jag blivit tämligen
förhärdad, och jag skrattade helt sorglöst, när jag hörde
betjänten anmäla:
— Överste och fru Lenox.
Vi visades in i salongen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
