Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. En hemsk smekmånad - XI. En flicka i baldräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Och så vaknade jag av att vaktmästaren knackade på
dörren till mitt rum och sade:
— Klockan är tolv, monsieur!
— Tolv! Jag befallde ju er att väcka klockan tio!
— Det gjorde jag också men kunde omöjligt få
er vaken. Jag försökte klockan elva igen, och
madame sade när hon gick, att jag icke fick låta er
sova en minut efter klockan tolv på något villkor.
— Det är bra! sade jag och sprang ur sängen som
en fjäder, glad att få komma bort från denna stad.
Jag hade nätt och jämt en timme på mig att kläda
mig, packa, störta i mig frukosten och springa till
tåget. Förbannelse över dessa pulver!
Helene var tydligen i ordning för resan. Men när
jag kiev ur bädden erfor jag en stor överraskning
— i min hand höll jag ett papper med några i hast
nedklottrade rader:
"Käre Arthur! Jag har beslutat att även stanna
över Ignatiefs bal — frestelsen blev för stor — så att
ni behöver inte vänta på mig. Res till Berlin i dag.
Vänta på inga villkor på er Helene."
Jag kände igen hennes stil, och stirrade på detta
överraskande meddelande. Jag kunde inte tro, att
hon för alla baler i världen skulle utsätta sig för
en så fruktansvärd risk.
Jag satte mig ned, ett rov för stridiga tankar och
känslor. Hur det var, kom jag underfund med att det
vore vansinnigt av mig att stanna kvar och utsätta
mig för flera faror för denna kvinnas skull, vilken
med all säkerhet tog bättre reda på sig själv än jag
kunde göra på mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
