Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. En hemsk smekmånad - XI. En flicka i baldräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
Då förbluffade hon mig ännu mer. Hon reste sig
upp och mumlade:
— För himlens skull, förvirra mig inte! Låt mina
tankar vila på — här hejdade hon sig och brast i
tårar. — Av barmhärtighet, sade hon, av medlidande,
lämna mig ifred med mitt samvete och min Gud!
— Samvetet slår er, genmälde jag. Aj, aj, den
Sacha! Med dessa ord lämnade jag skyndsamt
rummet och gick ned på klubben för att äta middag. Jag
återvände först vid halv tiotiden, blott i tid för att
hinna byta kläder samt vaka över henne, som bar
mitt namn men var så föga rädd om det.
Jag inträdde skyndsamt i salongen för att bege
mig till mitt sovrum. Då hörde jag en djup suck
inifrån Helenes rum. Dörren stod på glänt. En
ljusstrimma flöt ut därifrån till den mörka salongen.
Nyfikenhet, passion och tusen och en stridiga
känslor i mitt hjärta tvingade mig att kasta en blick
på denna varelse, som plågat mig så.
Jag smög mig ljudlöst fram till dörren. Med en
obeskrivlig känsla av förvåning såg jag en gestalt ligga
på knä vid sidan av bädden, iklädd baldräkt, vit och
ren som en ängel. Det var Helene som bad till Gud,
som om det gällde nåd för en varelse som redan var
död — en själ, för vilken helvetets portar hade
öppnats, en själ, som för evigt gått förlorad så väl i
denna världen som den tillkommande.
Jag vågade icke störa en sådan scen utan gick
lugnt tillbaka till mitt rum och gjorde mina
arrange-manger för balen. Hela tiden grubblade jag över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>