Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Banden lösas - XIV. Råttfällan slår igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
tag. Gå tillbaka och begär biljetter igen. Nej,
stanna, jag skall göra det i stället.
Hon gick fram till biljettluckan, och jag såg henne
till tala den tyske tjänstemannen på ett sätt som kom
honom att spärra upp sina blå ögon. Sedan kom hon
tillbaka och viskade:
— Skicka tillbaka bagaget till hotellet. Vi måste
låtsa som vore vi ursinniga över detta grova slarv
från järnvägens sida.
Jag gav order om att föra bagaget tillbaka,
kallade på en droska och sade hest:
— Hotel de l’Europé!
Hon steg in i vagnen och vi foro bort. Efter en
stund viskade jag:
— Ni väntade väl inte att få biljetterna?
— Naturligtvis inte, svarade Helene i lätt ton,
fastän jag såg att hennes lilla behandskade hand
darrade. Men jag inbillade alla spioner vid
biljettluckan att det var ett misstag och att vi borde haft
dem.
— Tror ni det är bäst att vi återvänder till
hotellet? frågade jag, ty jag hade en vild aning om att
hon plötsligt skulle hoppa ur vagnen och störta iväg,
med eller utan mig, till något nihilisttillhåll.
— Javisst, vart skulle vi eljest taga vägen? Om
vi äro misstänkta — det är spioner efter oss nu —
skulle vi aldrig kunna undkomma vid dagsljus. Om
vi icke äro det, så är vårt oskyldiga uppträdande
vår triumf.
— Tror ni alltså att denna vägran att utlämna
biljetter på vårt pass berodde på något misstag? frå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
