Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Banden lösas - XV. Vilkendera brodern?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
med hon gjort upp denna plan. Det hela hade
arrangerats föregående kväll. Den svenske kaptenen
tillhörde hennes hemliga sällskap och hade lovat
hjälpa henne ut ur Ryssland.
Hennes räddning skulle bliva även min räddning.
Frestelsen att gripa tillfället var sannerligen stor.
Men jag visste att det skulle ohjälpligt störta den
käcke unge sjömannen, min släkting och vän, som
mätte däcket därutanför med långa» otåliga steg.
Han skulle lita på mitt hedersord. Men hon
komme utan tvivel att lämna båten i Stockholm utan
möjlighet för mig att kunna kvarhålla henne. Det
bleve hans undergång.
Jag stängde dörren, gick fram till henne och
viskade: Stig upp, drag på er skon och lämna båten
med mig.
— Jag kan inte, Arthur. Ni är en barbar och en
galning också, svarade hon. Ser ni inte att detta är
livet, rädningen för oss båda?
— Jo, sade jag, livet för oss, men degradering och
Sibirien för honom.
— Det gör detsamma. Han är ryss. Man är sig
själv närmast. Min gud, Arthur, ni ämnar väl inte
fördärva vår enda möjlighet till räddning? Tänk på
er hustru! Ni kommer aldrig att återse henne, om
ni inte nu hjälper mig att undkomma.
— Nej, nej, flämtade jag, fresta mig inte.
— Tänk på min kärlek, fortsatte hon, ty jag skall
älska er n u, om ni räddar mig. Därpå brast hon i
tårar och sade snyftande: Jag vågar inte stanna.
Jag känner det tillämnade straffet. Min gud, jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
