Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Banden lösas - XVI. Råttans sista förtvivlade kupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
brorson, som varken respekterar släktskap eller
gästfrihet.
— Min bäste here, avbröt honom baron Friedrich,
vad är det för märkvärdiga saker ni berättar för oss?
— Jag berättar sanningen! Jag upptäckte i morse
att min brorson Alexander Weletski i går kväll
enle-verade denne gentlemans, min gästs och släktings,
hustru för att rymma med henne ur Ryssland.
— Omöjligt! skrek baron Friedrich, medan jag
brast ut i ett vanvettigt gapskratt.
Även polischefen brast ut i skratt, men jag såg
dock att han var märkbart blek. Därpå sade han
med eftertryck:
— En viss person har under de sista tjugofyra
timmarna följt varje hennes steg, och den personen
har hon icke kunnat undkomma. Den dam som ni
påstår ha rymt med er brorson, min bäste Weletski,
skall vara här om fem minuter, så att ni få se att
ni har misstagit er.
Men just som han sade detta, kastades dörren upp.
Baron Friedrich bleknade, vacklade och grep
krampaktigt tag i skrivbordskanten, medan såväl
Konstantin som jag bara gapade av förvåning. Inför våra
ögon stod nämligen — icke Helenes graciösa gestalt
utan den franska guvernantens späda figur. Hennes
händer voro bundna och hennes mun försedd med
munkavle, men hennes mörka ögon sprutade eld.
— Vad betyder detta? framstötte Konstantin.
— Tag ögonblickligen bort munkavlen på kvinnan!
befallde baron Friedrich. Sedan sade han hastigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
