Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Molnen,
PHIDIPPIDES.
Hur ljuft att vara väl bekant med nya ting och kloka,
Och kunna se med ömkan ned på gamla murkna lagar!
Ty då jag rigtade min håg på idel hästbekymmer,
Jag var ej karl att tala ut tre ord förutan bockar:
Men nu då han har dragit mig ifrån de der bestyren,
Och jag är hemma i allt fint: båd tankar, ord och
grubbel,
1
Nog skall jag visa, som jag tror, att man har rätt
slå far sin,
STREPSIADES.
Byt du med hästar, bäst du vill, vid Zevs, mig är
det bättre,
Att föda åt dig tvenne spann, än så bli genompryglad!
PHIDIPPIDES.
Jag återkommer nu till det, der du föll mig i talet,
Och frågar dig således först; slog du mig i min barndom?
STREPSIADES.
Visst det, af blott välvilja samt af ömhet,
PHIDIPPIDES,
Godt! Så säg mig:
Är det ej rätt på samma sätt, att jag en gång vill dig väl
Och smörjer dig, emedan stryk det är att vilja väl blott?
Hur? Har din kropp en förmånsrä
rmånsrätt att vara fri från
fuktel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
