Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blygt. Men det var så tråkigt i Stockholm allting.
Snälla mormor förlåt mig. Jag lovar att jag skall bli
så flitig.
— Ack, kära barn, jag förstår dig så väl. Det är
kanske inte så lätt att vara flitig jämt. Men du blir
tvungen till det nu. Nu ska vi hjälpa dig med läxorna.
Känner du dig hemma här Mona? För om du gör det
kommer allt att gå bra. Jag sätter värde på att du inte
ursäktade dig utan sade som det var: att du varit lat.
Mest av allt sätter jag dock värde på att du alltid talar
sanning, Mona. — Det sade allltid mamma också. —
Mona fick helt plötsligt tårar i ögonen. Det var första
gången sen hon kom hit som hon själv talat om
modern.
Mormor drog henne intill sig.
— Jaså, du kallade henne mamma, lilla vän, sade
mormor så ömt.
—■ Ja, det är klart, hon var ju min mamma, det
förstår väl mormor. Åh, mormor, varför fick jag inte
ha min mamma och min pappa kvar?
— Ja, varför fick jag inte ha min flicka kvar? Mor-
mor strök så milt Monas kind. Så frågar både du och
jag, mitt lilla barn. Vi vet inte den Högstes mening,
men den är alltid god Mona, även om vi inte förstå
den. Nu har jag fått en ny flicka och du har fått en
mormor i stället för en mamma. Och så får vi försöka
reda oss. Håller vi bara av varandra och gör vårt bästa
så går det nog. Du får försöka tänka att din mamma
ser ned på oss och är glad åt att vi två har varandra.
— Då var det säkert mamma som tog mig från tant
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
