Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammans både om teckningen och om hur det gått till
da hon förhörde växterna. Hon var alldeles röd av iver.
Åh, om mormor ville förstå!
— Hon tycker inte om mig mormor, slutade hon.
— Ni måste irritera henne kolossalt, du och Mar-
gareta, sade mormor. Hon är väl alldeles uttröttad på
bråkiga skolflickor. Men inte var väl din teckning all-
deles oanvändbar? Du ville väl visa henne att hon gått
illa åt den förstår jag... Med så här många uppskriv-
ningar och anmärkningar får du aldrig ett bra ord-
ningsbetyg, Mona. Jag skulle så gärna vilja att du
sköter dig riktigt bra i skolan. Du måste försöka,
Mona. Om du tänker efter, så har väl ni flickor för-
argat fröken Rolén på något sätt?
Mona rodnade. Det var ju sant det mormor sade.
Margaretas brevlapp hade ju retat upp ”Dammvippan”.
Men det kunde hon ju inte tala om. Hon hade ju lovat
Margareta att tiga.
Fru Sörensson såg betänksamt på Mona. Hon visste
ju att flickan skött sina växter ordentligt. Dem kunde
det inte varit något fel på. Hon fick väl tala med Gud-
run om det här, tänkte hon.
— Snälla mormor, var inte ond på mig! Mona såg
med oroliga frågande ögon på mormor. Jag skall för-
söka bli ordentligare. Men den här gången var det
fröken som var stygg. Varför skulle hon göra så med
min teckning? Mona darrade på rösten, men hon
grät inte.
— Hon är väl så trött på allt ert slarv. Och säkert
tänkte hon inte alls att hon gjorde någon skada på
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
