Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– — ■
— Ja, du valde själv och nu är det som det är. För-
sök nu att inte få någon mer anmärkning. Jag är glad
att du talade om det här också.
Mormor smekte hennes kind.
— Nu kan du gå liten.
Mona gick in på sitt rum. Läxorna gick trögt. Mor-
mors ord : ”det hade jag väntat av dig Mona", de för-
följde henne.
Aldrig mer skulle hon göra så. Vad som än hände
skulle hon tala om det för mormor med detsamma, det
visste hon nu ...
Fru Sörensson berättade den kvällen historien-för
sin dotter.
— Det där med växterna förstår jag inte, sade
denna. Dem vet jag ju att Mona skött ordentligt. Vad
kan Gärda Rolén ha emot henne?
— Ja, det är inte lätt att veta, sade fru Sörensson.
Men fröken Rolén är ju rätt klen tidvis. Hon orkar väl
inte med två såna yrhättor som Mona och Margareta.
Hon förstod inte att det här med teckningen var en
riktig sorg för Mona.
— Hon brås på Rolf, det märks. Tänk om hon vill
fortsätta måla, då hon har vuxit upp!
— Ja, vem vet.
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
