Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorde det dem till brottslingar icke endast i deras drömmar
och fantasier, utan också i det verkliga livet.
Under skolåren hade Gunnarsson någon gång, som jag nyss
nämnt, under korta tider eller enstaka stunder kunnat
invagga och bedöva sig själv i drömmar om att allt skulle
förändras och hela livet ligga öppet för honom etc. den dag han
fått sitt avgångsbetyg och för alltid vänt skolan ryggen; men
djupast i sitt hjärta hade han alltid med fasa sett fram emot
livet bland andra vuxna människor, sådant som han visste
att det väntade honom i verkligheten, och ju närmare den
avgörande dagen kom desto mera bleknade helt naturligt
drömmarna bort, tills de slutligen försvunnit t. o. m. ur hans
minne. Så gick han från skolan ut i livet med hjärtat
redan på förhand fyllt av ångest inför alla de fordringar,
som nu skulle komma att ställas på honom, och hat emot alla
de människor, som skulle komma att förakta honom därför att
han icke kunde fylla dessa fordringar. Och då ångesten helt
naturligt stegrades för varje dag som flöt bort i nya
misslyckanden, så växte också hans hat emot alla dessa människor i
hans närmare eller fjärmare omgivning, vilka, liksom tidigare
hans kamrater i skolan och senare hans medfångar i
straffanstalten, alldeles oberoende av vilka bekymmer eller
svårigheter de för övrigt hade att kämpa emot eller vilka olyckor som
utifrån kunnat träffa dem, alla, utan undantag, tack vare sitt
enkla, naturliga självförtroende voro honom så ojämförligt
överlägsna, att han från början fann sig räddningslöst
lämnad åt deras godtycke och alldeles oreflekterat uppfattade dem
sona en gemenskap, från vilken han ensam på jorden var
utesluten; han hade alltid känt sig stå ensam gentemot alla andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
