Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten - Nittonde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MARINA.
Nikita!
NIKITA.
Nå ja, än sedan? Här står han, Nikita! Vad är det
du vill? Gå din väg, säger jag!
MARINA.
Ja, jag ser, att du vill överge mig... att du vill
glömma mig...
NIKITA.
Vad är det då, jag skall komma ihåg? Det vet hon
inte själv. Du stod där ute i gathörnet och skickade in
Anjutka efter mig, men jag kom inte. Nå, kan du inte
begripa, att jag helt enkelt inte vill ha något att göra
med dig vidare? Och gå nu din väg!
MARINA.
Du vill inte ha med mig att göra? Nej, nu vill du
det inte mera. Jag litade på dig, jag, och på att du
älskade mig... och nu när du har gjort mig olycklig,
nu vill du inte mera ha med mig att göra!
NIKITA.
Det tjänar ingenting till att stå här och prata... det
är bara dumheter. Det var du, som var och skvallrade
om det för far min... Var nu så god och gå din väg,
hör du!
MARINA.
Du vet själv, att jag aldrig älskat någon annan än
dig. Gift dig med mig eller låt bli, jag skall inte bli
ond på dig. Men jag har ju aldrig gjort mig skyldig
till någon orätt emot dig, varför älskar du mig då
inte längre? Varför, säg?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
