Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten - Sjunde scenen - Åttonde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUNDE SCENEN.
Nikita ensam.
NIKITA
stiger upp.
Hur skall jag kunna gå dit in? Hur skall jag kunna
taga helgonbilden? Hur skall jag kunna se henne i
ögonen?
Kastar sig på nytt ner i halmen.
A, om det öppnade sig en avgrund i jorden framför
mig, skulle jag kasta mig i den! Dä skulle ingen
mera se mig, och jag skulle inte heller behöva se någon.
Stiger åter upp.
Nej, jag går inte... Måtte den onde taga dem, jag
går inte!
Drar av sig stövlarna och tar tåget, gör därav en rännsnara,
som han lägger om halsen på sig.
Så där skulle det vara!
ÅTTONDE SCENEN.
Nikita. Matr]ona.
Då Nikita varseblir modern, tar han bort repet från halsen
och lägger sig ner i halmen.
MATRJONA
inkommer brådskande.
Nikita, men Nikita då! Han svarar ju inte en gång!
Nikita, vad är det åt dig — är du full? Kom nu,
Mikitusjka, kom, mitt hjärta lilla! Alla vänta på dig.
NIKITA.
Ack, vad ha ni gjort med mig? Jag blir aldrig
människa mer!
440
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
