Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mal — mycket yngre än Kitty, det är jag viss om — skulle du
kunna tro det? Den afskyvärda varlesen har kommit hit i detta
väder för att ge mig Arnolds skriföfningar.
"Hon ar mycket för god mot er min herre; och vi måste
bedja Mr Birkby vara strängare emot dig, om du fortfar att vara
så vårdslös."
"Men tänk bara så förargligt, Mamma, när jag så skickligt
hade glömt den dumma boken, och intalat mig att det vore
grymt att skicka Brade och den gamla ponyn efter dem i ett
sådant väder, så skulle hon just komma sjelf i köld och regn, bara
för att komma mig att blygas öfver mig sjelf. Det finns bara
en ursäkt för henne, hon har aldrig sjelf skrifvit Arnolds
öfningar, och derför vet bon ej hur odrägliga de äro."
"Men nu när jag burit hit boken, så boppas jag att du
tänker skrifva din öfning," sade Kitty leende.
"Det kommer an på om du vill vika papperet, formera
pennorna och slå upp orden i lexikonet. Men nej, låt oss få ett
parti biljard. Jag skall leta rätt på Frank, och Mamma spelar
också med."
"Nej, nej," sade Kitty, "jag spelar ingen biljard förrän du
skrifvit."
"Nåväl, vi kunna spela utan dig, som du vet."
"Då kommer du att få spela ensam," sade hans moder.
"Här finns ingen som vill spela med dig, om du är ohöflig
mot Kitty."
"Ohöflig mot Kitty!" ropade gossen i det färgen steg på
hans kind. "Ohöflig mot Kitty, som jag älskar högre än all
ting annat pä jorden? Jag vet icke hvad Mamma menar."
"Han ville bara visa, att jag ej var alldeles så oumbärlig,
som jag sjelf trodde," sade Kitty ursäktande, "Kom Edvard
skrifningen tar inte en halftimma, och vi ha sedan god tid att
spela biljard."
Gossen lydde, ehuru hans kinder ännu blossade. Han
hopsamlade hvad han behöfde för sitt arbete och skref flitigt och
hastigt en stund: men sedan slängande bort sin penna kastade
han sig på golfvet, gömde sitt ansigte i Catharinas knä och
brast i tårar.
"Tyst Edvard, är detta rätt — är detta kristligt?" hviskade
Kitty.
"Ohöflig emot dig, min egen käraste Kitty?" snyftade
gossen. "Om jag var det, så menade jag det åtminstone ej. Na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
