Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning: Liberalismens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missöden. Särskildt efter 1820, då Kullberg blef hofkansler,
tilltog oväsendet.
Den 29 okt. 1820 upphörde Anmårkaren att utkomma;
den uppgick i och aflöstes af Argus. Scheutz, hvilken i
början var medredaktör, drog sig tillbaka, efter tidningens
första indragning 16 jan. 1822, och därefter var det Johan
Johansson, gemenligen kallad Argus-Johansson, eller man
och man emellan Hvalfisken, som ensam förestod tidningen,
hvilken under hans händer utvecklade sig till den betydligaste
under tjugutalet.
Argus-Johansson hade i femton år legat i Uppsala och
studerat filosofi och historia. Han hade varit lärjunge till
Höjer, mannen som i seklets första år väcker nytt lif i
Uppsala, och med mycket intresse fördjupat sig i dennes filosofi.
Han aflade sin kandidat och promoverades, hvarefter han
1817 kom till Stockholm, där han efter en kort vistelse på
ämbetsmannabanan snart slog sig på journalistiken. Det
var en man med icke obetydliga kunskaper, verkligt kritiskt
skarpsinne och icke utan smidighet och taktisk skicklighet.
Därtill kom ett oerhördt själflortroende och en kraftig
öfver-tygelse om den egna personens, den egna sakens och de egna
åsikternas förträfflighet och öfverlägsenhet. Han hade med
andra ord på en gång den hårda hud och den rörlighet, som
voro nödvändiga för en tidningsman under dessa för pressen
ogynnsamma tider.
År 1820 »emottog» således Johansson Sverige, för att
begagna det uttryck, hvarmed han för de yngre litteratörerna
brukade inpränta, att det var han, som lyftat landet upp ur
den sömnaktighetens och slöhetens dy, i hvilken det då varit
försänkt. Och det var icke enbart skryt, om han under
senare år berömde sig af att hafva gjort en verklig insats i
det politiska lifvet. Argus’ blomstringstid inföll under de
första åren af tjugutalet; dess glanstid var redan förbi efter
1823 års riksdag, men under hela decenniet utöfvade
tidningen ett afgörande inflytande på det allmänna tänkesättet.
Johansson var den förste, som samlade oppositionen och
gjorde den medveten om sitt mål. Han hade känn med alla
politiskt betydande personligheter, hvad stånd de ån
tillhörde. Under sin första tid upptog han åtskilliga af
Schwe-rins politiska idéer, understödde Anckarswärd och
samarbetade öfverhufvud ända fram till 1823 års riksdag med riddar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
