Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skämttidning, i hvilken han medarbetade *. De äro hans
första alster i den skämtsamma stil, hvilken Hierta senare
%
så ofta tillgrep — vanligen till stort obehag för hans
motståndare.
Riksdagsförhandlingarna voro ännu 1823 icke offentliga.
Emellertid hade Argus-Johansson erhållit enskildt tillstånd
af landtmarskalken att öfvervara riddarhusets förhandlingar
och med honom trådde Hierta i närmare beröring vid slutet
af riksdagen. Denna bekantskap var icke utan sin
betydelse. Under åren 1824, 1825 och 1826 meddelade nämligen
Hierta åtskilliga notiser och uppgifter till Argus, fast, som
Johansson sedan sade — under en polemik med
Aftonbladet 1832 — Hierta inte fick .skrifva i hans tidning. »Ty»,
säger Johansson, »hans artiklar voro af en så grossier ton,
att endast tre eller fyra under loppet af två år kunde efter
mycken omhyfling och tvättning införas och vi frukta, att
de tyvärr ändå osade Aftonblad.» Troligen är det, som
jag på annat ställe sökt visa**, några smärre
skämtartiklar (mosaiker) som Johansson med detta yttrande åsyftar,
artiklar som nu äro utan vidare intresse. Hvad som
däremot är klart, år att Hierta under denna tid, då han var
springpojke i Argus (för att använda Johanssons uttryck)
med sin vakna blick satte sig in i en tidnings skötsel och
således här genomgått sin lärotid såsom blifvande redaktör.
Under dessa senare år af tjugotalet, hvilka för Hiertas
framtid och utveckling varit af afgörande betydelse, skref han
dessutom skämtartiklar i Conversationsbladet och enligt
Wieselgrens uppgift äfven politiska artiklar i
Stockholmsposten.
På olika sätt lefde således Hierta med i tidens
stock-holmslif. Klok, sparsam och anspråkslös arbetade han
mycket för att nå fram till en själfständig ställning. Tungus
var han emellertid aldrig. Han hörde till dessa människor,
för hvilka tiden räcker till för allt, och han var icke heller
en af dessa inåtvända naturer som under jäsningstiden,
medan deras mål endast äro moln och dimmor, sluta sig inom
sig själfva i tyst grubbel. Hierta var en praktisk man, som
såg nyktert och kallt, men med en viss torr och välvillig humor
• H. Wieselgren har aftryekt tre af dem i sin biografi öfver Hierta.
•• Mortemm, J.t Lars Johan Hiertas medarbetarskap i tidningen Argus.
Samlaren 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
