Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
periodisk tidning af liberal färg. Han afvaktade endast det
gynnsamma ögonblicket för att starta densamma.
Efter riksdagens slut var oppositionens ställning sämre
än på många år. Anckarswärd, alltid nyckfull och
oberäknelig, hade drifvit oklokheten ända därhän, att han
återlämnat sin riksdagspolett och gått ifrån det hela. Grefve
Brahe stod såsom chef för hofpartiet, hvilket var bättre
organiseradt än någonsin. De konservativa hade afgjordt
öfvervikten, såsom det äfven framgår, om man kastar en
blick på tidens pressförhållanden. De äldre tidningarna,
hvilka spelat en roll i början af tjugutalet, hade antingen
dött såsom Courieren eller förlorat färg och betydelse som
Argus eller saknade så godt som allt inflytande såsom
Journalen och Stockholmsposten, hvilka dessutom voro salierade
af regeringen och därför misstänkta af allmänheten.
Detsamma var i ännu högre grad fallet med Granskaren,
utgif-ven af expeditionssekreteraren Lindgren och
Stockholmstidningen, som redigerades af kammarjunkaren Rothlieb.
Post och /nrf/ris-tidningar var det officiella organet men illa
skött, Stockholms Dagblad innehöll endast annonser och
polisunderrättelser. Dagligt Allehanda, en af hufvudstadens
bästa tidningar, befattade sig föga med inrikespolitiken men
hade däremot stundom intressanta referater af debatter i
franska kammaren eller engelska parlamentet. Af alla dessa
tidningar stödde således icke en enda oppositionen, utan
alla voro mer eller mindre regeringsvänliga. Därtill kom
den 1829 af f. d. expeditionssekreteraren Askelöf grundlagda
Den objudne gasten, hvilken nästa år förändrade sitt namn
till Svenska Minerva och under den följande tiden skulle
blifva Aftonbladets kvickaste och påpassligaste motståndare.
Askelöf representerade i Stockholmspressen den historiska
skolans uppfattning. Dessutom påtänkte vid denna tid
hofpartiet att förskaffa sig ytterligare ett organ, som med större
talang och skicklighet än de öfriga salierade tidningarna
kunde förfäkta dess åsikter. Till redaktör för denna tidning
utsågs assessor Magnus Jakob Crusenstolpe, och
Fäderneslandet utkom från den 6 december 1830.
Till motvikt mot alla dessa mer eller mindre
regeringsvänliga pressorgan hade endast en ny tidning uppstått,
nämligen Medborgaren, som år 1829 uppsattes af öfverstlöjtnanten
Gustaf Hierta, men denna tidning, den första socialistiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
