Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garde den 28 sistlidne januari. Almanackan utvisar, att den
28 i år inföll på — en söndag. Således ett sabbatsbrott till
på köpet! Nog vet jag, det skriften tillåter att på
söndagarna draga oxen ur brunnen; men befordringar och hofvets
dignitärer höra till en helt annan kategori. Konseljen, som
säkert inser detta utan förestafning, har sålunda vid detta
tillfälle brutit snart sagdt både emot Guds och världslig och
konstitutionell lag.» Därmed var man åter inne i full
diskussion om den gamla frågan om konungen och regeringen
voro liktydiga begrepp. Aftonbladet fann tillfallet lämpligt
att ännu en gång utreda sin åsikt. Statstidningen
häf-dade, att konungen äger »allena besluta» i statsrådet och att
således hvarje regeringsåtgärd äfven är en handling af
konungen. Mot en sådan handling kunna visserligen
anmärkningar få göras, men däraf följer icke, att de få göras
i hvilka förnärmande uttryck som helst, eller att en i så
beskaffade uttryck framställd anmärkning mot kollektiva
korporationens konselj icke äfven, och i utmärktaste grad,
skulle träffa dess förnämsta beståndsdel, konungen, och vara
mot honom personligen förgriplig.
Hofkanslern anställde åtal för majestätsbrott.
Crusenstolpe anmälde sig vid första rättegångstillfället, till hvilket
endast Hierta erhållit stämning och kallelse, såsom skriftens
författare, och målet hänvisades till Svea hofrätt, hvarest
Crusenstolpe såsom adelsman hade forum. Emellertid fick
han länge vänta på kallelse till förnyad inställelse, trots det
att tryckfrihetslagen påbjuder den största skyndsamhet vid
behandlingen af tryckfrihetsmål. Slutligen klagade
Crusenstolpe hos justitieombudsmannen, och denne efterfrågade
förhållandet den 22 maj. Afsikten med detta dröjsmål var
säkerligen den, att målet skulle kunna utlottas på assessor
Hindbecks division, hvilken förut var känd och beryktad
såsom regeringens underdånige och viljelöse handtlangare.
Vid målets behandling i öfrigt gick man icke heller fullt
opartiskt tillväga. Bekant är också, att
justitieombudsmannen senare åtalade hofrätten fast utan resultat. Alltnog,
juryn fallde den anklagade och hofrättsdivisionen satte straffet
utan anförande af motiv högre än det för majestätsbrott
lägst stadgade, nämligen till tre års fästning på Vaxholm. ,
Denna rättegång väckte ett oerhördt uppseende och
allmänt missnöje i landet. Äfven personer, hvilka icke kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
