Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. J. L. Almqvist - III. Realisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hela samhället, ej endast öfverklassen och betonar skarpt den
nationalekonomiska synpunktens betydelse för frågans lösning.
Och hans eget reformförslag är liksom socialisternas baseradt
på en kritik af det nuvarande äktenskapet, prostitutionen
och celibatet.
Detta framgår tydligt af följande tvenne citat ur
Europeiska Missnöjets grunder:
»Att vigseln i sig sj&lf kan utgöra en helig, vacker och vördnadsbjudande
akt, nekar ingen människa. Men allmänna erfarenheten visar, att den kan
göras, högligen ofta verkligen göres, och — hvad värst är — icke kan
hindras ifrån att när som helst göras till medel i materialismens, bedrägeriets,
rofferiets, v&ldets hand; och därvid tillfoga personer ett fördärf för hela lifvet,
kanske för evigheten, längt utöfver många andra slags skador människor kunna
göra hvarann, och som statsinrättningarne eljest äro rätt angelägna om att,
äfven för de minsta fall, förebygga. Ibland alla par, som vigas, måste man
utan öfverdrift tillstå, att med det större antalet tillgår så, att sedan den
maskulina parten med vänliga fasoner förmått den andra till Ja och vunnit
målsmäns bifall, får han offret genom vigseln fastsmidt, och tar nu dess
egendom, likasom dess person, gör därmed hvad han behagar (blott med
iakttagande af vissa yttre beskedlighetsformer), hvarpå han kan låta bli att unna
den så kallade makan hvarken kärlek, godhet eller någonting mera än han
själf tycker; ja, om han så vill, låta den borttyna ända till grafven, utan en
gnista sol för dess ande, tröst för hjärtat, hugnad för kroppen; allt,nämligen,
såvida icke den feminina parten tar sig före, att genom en motsvarande eller
ännu högre stegrad elakhet, hårdhet eller list vinna öfvertaget och nedtrampa
sin vederlike. Hvad sann sedlighet eller lycka skall finnas i detta, inser man:
antingen A nedtrycker och förgör B, eller B borttrasslar och förstör A, så
är däruti ej godt. Om lugn äger rum, utgöres detta omsider, i vanligaste fall,
blott af det tomma intet dem emellan, till själ och kropp. Och sådana
kallas »makar»! Skall man aldrig kunna lära sig inse och erkänna det ytterst
befängda och skadliga i allt detta?»
Enstaka undantag gifvas visserligen, då sann andlig kärlek och hjärtlig
öfverensstämmelse finnes emellan makar, och då till följd däraf inre sedlighet
och lycka för dem äger rum. Men i sådana fall stå de just på det s. k.
Detgåran-systemets grund, och äro till följd af denna grund (som här
händelsevis medkommit), men i grunden af ingenting annat, i ett godt förhållande.
Detta är i det gängse systemet blott en lyckträff, ett rent accidens.
Statsinstitutionen, sådan den nu är, utesluter väl icke möjligheten af en sådan
händelse; men den utgår icke ifrån nödvändigheten af någon sympatisk kärlek
i andlig måtto, makarne emellan, såsom oumbärligt och oeftergifligt villkor
för äktenskapet; därföre gifves ock, enligt denna institution, ingen säkerhet,
ingen borgen för sedlighet och lycka. »•
Längre ned fortsätter han på följande sätt:
»Den (äktenskapsinstitutionen) utöfvar den mest förfärliga verkan till
immoralitet och olycka för hela den massa af personer, som icke inkomma
• Europ. Missnöjet, Imperialoktavupplagan sid. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
