Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. J. L. Almqvist - III. Realisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djupet af hennes väsen framglimtar något af det dämoniskt
tjusande som Almqvist förlänat alla sina kvinnogestalter.
Hela Almqvists teori, som hon utvecklar, får en särskild
betydelse genom att uttalas af en så litet exalterad varelse.
Mycket klart har Almqvist äfven motiverat, hvarför hon har
så djup motvilja mot det traditionella äktenskapet. Och hela
denna novell, som söker reformera en gammal
samhällsinstitution, är skrifven med den finaste genomförda
konstnärliga ironi och med en diskret humor, som gör den till
ett mästerverk i sin art. Gång på gång bryter Almqvist
tonen och går från det hvardagliga till det stämningsfulla,
från det skärande hånet till den vekaste och mjukaste ömhet.
Almqvist har i konstnärligt afseende aldrig nått högre.
Det intryck, som denna skrift gjorde på samtiden, var
öfverväldigande. Sällan eller aldrig har väl ett arbete i den
svenska litteraturen uppväckt en sådan storm af ovilja. Det
uppstod en hel motlitteratur, den så kallade Det går
an-litteraturen, bland hvilka de viktigaste skrifterna äro
hegelia-naren Snellmans Det går icke an och August Blanches Sara
Videbeck. Men för öfrigt haglade det med artiklar och
småskrifter, och långt fram på fyratiotalet märker man i tidens
romanlitteratur, huru frågan sysselsatte sinnena. Så t. ex.
är Torparen, friherrinnan Knorrings bästa roman, skrifven
emot Almqvists arbete. I allmänhet gå dessa skrifter ut på
att visa de förfärliga följderna af Almqvists system. Man
utgår därvid från den förutsättningen, att parterna, såsom
icke förbunda genom vigseln, skulle löpa ifrån hvarandra.
Öfverhufvud taget har man ned ända till våra dagar antagit,
att det var Almqvists mening, att utbyta äktenskapet mot
en serie af lösa förbindelser och att följaktligen hufvudsaken
med föreningen för honom var, att parterna skiljdes så ofta
som möjligt. Men detta antagande beror på en
missuppfattning. Almqvist betonar tvärtom gång på gång, att han
vill komma bort från det nuvarande äktenskapet, som för
honom är prostitution och höja äktenskapsnivån.
Skilsmässan är för honom endast en säkerhetsventil, för att de
personer, som af en eller annan orsak icke skulle trifvas
tillsammans, må kunna skiljas. Almqvists uppfattning om
skilsmässan framgår med tillräcklig tydlighet af
efterföljande citat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
