Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriken - VI. Oskar Patrik Sturzen-Becker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande rörlighet. Han är kanske den ende som här hemma
representerar den romantiska längtan efter att lära känna
främmande länder och folk — ett drag, hvilket eljest år så
betecknande för hela det nittonde seklet. Betänk endast,
hvad det ligger för nytt och djärft däri, att en infödd
stockholmare (låt vara, att han har sina vissa skål) plötsligen flyr
från fädernestaden och slår sig ned i Köpenhamn. Det är
ungefär, som om en parisare plötsligen skulle uppslå sin
bostad i Hamburg eller Bruxelles. Svensken, hvilken ju sedan
urminnes tider lefver i förnäm afskildhet på sin fjärran
halfö, liksom britterna på det stolta Albion, och som framför
allt älskar att försjunka i njutningen af den honom
omgifvande naturens skönhet och prakt, saknar i allmänhet detta
intresse för att sätta sig in i främmande folks seder och
bruk, hvilket i så hög grad utmärker Sturzen-Becker. Denne
är däremot, hvad man senare kallat för kosmopolit — kanske
den ende under hela perioden. Han har ett behof af att
ständigt i fantasien vara något annat, än det han var i
verkliga lifvet. Framförallt betraktade han sig gärna som fransman.
Denna mani har äfven sina löjliga sidor, hvilka vännerna till
fullo senterade och antydde med små epitet som Becker i
Stussen eller Orvar Knodd; en af dessa löjligheter år att han
svårligen kan skrifva tio rader utan att förbruka ett par tre
franska uttryck; han har förstört mycket af sin eljest så
eleganta och ordrika prosa på det sättet.
En viss kosmopolitism präglade äfven hans idéer. Han
tillhörde de mest avancerade ungdomarne från slutet af trettiotalet,
hvilka icke sågo något slut på framåtskridandet utan drömde
om republikens omedelbara införande, om en allmän
europeisk förbrödring och om en skandinavisk enhetsstat m. m.
Allt detta gjorde Sturzen-Becker missnöjd med de politiska
förhållandena i Sverige. Studiet af Heine och utrikesresan
i böijan af fyrtiotalet snarast ökade entusiasmen för dessa
och liknande idéer. Föröfrigt var Sturzen-Becker en utmärkt
patriot, som troligen de flesta kosmopoliter äro det.
Kosmo-politismen är ju närmast ett utslag af intelligent rörlighet,
ett uttryck för vår tids lifligare och lättare förbindelse mellan
folken; det missnöje och den satir, som kanske ofta
utmärker dessa individers förhållande till fäderneslandet,
framspringer vanligen ur en djup kärlek till detsamma, ur ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
