- Project Runeberg -  Från Aftonbladet till Röda rummet. Strömningar i svensk litteratur 1830-1879 /
358

(1905) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanen - X. August Blanche

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dagsman och hade nu ett ständigt och osökt tillfälle att
utveckla sin vältalighet. Det är under sextiotalet som Blanche
når sin högsta berömmelse. Han var då den allmänt
omtyckte skådespelsförfattaren, hans romaner och Bilder ur
verkligheten lästes Öfverallt, han var rik och oberoende. Han,
som i själfva verket saknade djupare politisk insikt, spelade
nu en icke obetydlig roll på grund af sin popularitet. Under
dessa år är han ett slags pére noble, som talar å hela svenska
folkets vägnar. Och hvad har han icke talat för! Han for
till Norge och förkunnade å svenska folkets vägnar, att det
sympatiserade med Norges hållning i ståthållarefrågan, och
var det något på tok mellan svenska folket och Carl XV,
så gick åter Blanche, öppen, frimodig, hjärtevinnande, upp
till konungen och sade, huru svenska folket ville hafva det.
Han har talat för kvinnoemancipation, förändrad
brottmåls-lagstiftning, universitetens flyttning till hufvudstaden, för allt,
som öfverhufvudtaget fanns att tala för. Utan tvifvel var
det för honom själf en lycka, att han dog 1868. Ty tiden
böljade blifva nykter och kritisk, och det märkes nog på
studenternas hållning vid hans sista tal till dem på Karl
XII:s-dagen, att hans popularitet snart skulle varit slut.

Blanche hör till dessa författare, som man med
förtjusning slukat i sina yngre år. Man borde aldrig läsa om
sådana författare, så vida man icke är fullt säker på, att de
tåla att läsas med kritik. Man förlorar därpå. Alla de
brokiga och vackra taflorna, som en gång tjusat en och som
ännu lika vackra någon gång leka i ens inbillning, förlora
sina färger — och man har ett minne mindre.

Bibliografi. Erdmann, N., August Blanche och hans samtid.
Stockholm 1892. — Flodman, A.f Kritiska studier. Stockholm 1872. —
Nordensvan, G.f August Blanche som lustspelsförfattare. Nord. Tidskrift 1896. —
Nordensvan, G.} August Blanche som vitter författare. Svea 1890. —
Biografiskt Lexikon n. f. 2.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:29:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mortfatrr/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free