Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterromantik - I. Efterromantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föredraget refererades i Handelstidningen, men då
Ljungberg fann vissa af uttrycken mindre exakta, uppstod en
polemik, under hvars gång han fick närmare tillfälle att utveckla
sina åsikter. Han förnekade därvid Kristi gudom och
tre-enighetsläran. Detta gaf stiftets biskop, G. D. Björck,
anledning att kritisera hans ställning till religionen i Lutherskt
veckoblad för folket och samtidigt sökte man förmå honom
att utträda ur domkapitlet samt få honom afsatt från
lektoratet. Detta lyckades emellertid icke. Ljungberg stod fast
på sin post och lät icke undanskaffa sig. Man anmälde
honom då för regeringen, men detta steg ledde icke heller
till någon åtgärd.*
Det var denna händelse som eggade Viktor Rydberg att
framlägga sina åsikter i dessa frågor. Bibelns låra om Kristus
utkom i slutet af maj 1862.
I viss mån hade ju redan sexton- och
sjuitonhundra-talets filosofi lämnat svar på de frågor, som Viktor Rydberg
undersökte i detta arbete. Den hade från förnuftets
synpunkt förnekat såväl Kristi gudom som treenighetsdogmen.
Men det viktiga och betydelsefulla var, att Rydberg, liksom
de tyska bibeltolkarna, gick in i teologernas eget läger och
med bibeltexten i hand uppvisade, att dessa dogmer icke
ens funnos i den heliga bok, på hvilken kyrkan stödde
sina läror.
Också var skriftens verkan oerhörd. Det hjälpte icke,
att alla de förnämsta teologerna ryckte ut och försökte varna
allmänheten för dessa irrläror och försvara det hotade fästet.
Den andra upplagan dröjde icke att utkomma. Den tredje
skulle lämnat pressen 1866 men fördröjdes på grund af
vidlyftiga tillägg och följdskrifter ända till år 1868. Sedan har
alltjämt nya upplagor varit nödvändiga, visande huru arbetet
ständigt sysselsatt allt större kretsars uppmärksamhet. Och den har
helt enkelt förändrat hela den bildade allmänhetens
uppfattning af de kristliga och kyrkliga problemen; åtskilliga tecken
tyda på att dessa läror ännu dag för dag tränga djupare nedåt.
• Ett par år tidigare hade rektor J. X. Cramér i Visby nedlagt sitt
ämbete och i ett arbete: Af skedet frdn kyrkan eller en fritänkares strödda
anteckningar och betraktelser under läsningen af bibeln utvecklat sin
stånd-pankt. Samma år som Ljungbergska striden pågick ntgaf han En
trosbekännelse. — Inför Strängnäs domkapitel hade 1861 en kyrkoherde Hallin uttalat
samma åsikter som lektor Ljungberg. Han undslapp emellertid icke så lätt
som denne utan dömdes sitt ämbete förlustig. Dylika fall visa, huru sinnena
voro upprörda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
