- Project Runeberg -  Från Aftonbladet till Röda rummet. Strömningar i svensk litteratur 1830-1879 /
382

(1905) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterromantik - II. Naturalismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verkligheten. Kriget 1864 gjorde i Danmark slut på
romantiken, och äfven där följde nu en pessimistisk och
samhällskritisk litteratur.

Det är icke svårt att spåra det direkta sambandet mellan
kriget och den följande diktningen. En af de män, på hvilka
Danmarks olycksöde gjorde det djupaste intrycket, var Henrik
Ibsen. Han hade tidigare skrifvit en rad af stolta dramer i
den historiskt romantiska stilen. Men nu visar sig det första
omslaget i hans diktning. Ifrig skandinav och medveten om,
i hvilken skuld han stod till Danmark för hela sin bildning,
greps han nu af djupt förakt för sina landsmän, hvilka icke
kommit brödrafolket till hjälp. Att våldet och makten på
sådant sätt kunde besegra rätten, förmörkade hela hans
lifs-syn. I hans följande dramer kom allt detta missnöje med
människorna och samhällsförhållandena till utbrott. Så i
hans första nutidskomedi, Kjcerlighedens komedie, så i Brand,
med dess angrepp på staten och statskyrkan, så i Peer Ggnt,
i hvilket drama han riktar ett dråpslag mot romantiken
öfverhufvud.

Den man, som emellertid gaf hela rörelsen dess
målmedvetna karaktär, var Georg Urandes. Redan under
sextiotalets första år hade han väckt uppmärksamhet genom sina
fina litteraturkritiker i Faedrelandet. I striden om trons
och vetenskapens förhållande till hvarandra (Striden om Tro
og Viden, en direkt utstrålning af Kierkegaards uppträdande
några år tidigare) intog han redan sin skarpt afvisande
hållning mot all uppenbarad religion och häfdade
vetenskapens absoluta rätt att söka sanningen utan kyrkans
för-mynderskap. 1869 disputerade han för doktorsgraden på en
tes öfver Taine, och under sjuttiotalets första år höll han
dessa berömda föreläsningar, genom hvilka naturalismen
bragtes till genombrott i Danmark och Norge. Några år
senare antog Ibsens skaldskap ett ännu mera radikalt
skaplynne (från och med Samfundets Stötter) och Björnstjerne
Björnson, hvilken börjat såsom anhängare af
Uppenbarelseläran och romantiken, slog snart om liksom Jonas Lie m. fl.
Det var således icke endast de yngre utan äfven åtskilliga
af den äldre generationen, som rycktes med af det starka
strömdraget.

Vi hafva i det föregående sett, huru mer än en
företeelse i Sverige förebådat denna naturalism, hvilken nu full-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:29:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mortfatrr/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free