Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Det normanniska Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungsboten i dråpsaker, där målsäganden ej
efter godtycke fick hämnas, om dulgadråp eller
häradets plikt att vid vite uppsöka okänd
baneman.
Dylika stadgar påkalla ock lagskipningens
ordnande efter fasta områden. Slaverna kände icke den
germanska landskapsindelningen med dess
regelbundna ting. I sina städer samlades de till
köpslagan och även, när tillfälle gavs, för att söka
rätt av härskaren eller hans ämbetsmän, som
tillika utövade den dömande makten. På landet
bestämdes den rättsliga indelningen, för så vitt någon
sådan fanns, efter de kungliga fogdarnas
tjänstgöring. I samma mån som innebyggarna tvungos
att deltaga i ordningens upprätthållande, fingo de
vänja sig vid att besöka offentliga möten, dit de
stämdes på överhetens bud. De splittrade ätterna
och byalagen upprycktes till en viss grad ur sin
försoffning genom samfällda högre förpliktelser,
och de lösa slaviska folkförsamlingarna gjorde
någon bekantskap med de germanska tingens
allvarliga uppgifter.
Därjämte funnos begynnelser till en militärisk
indelning, om ej av landet, åtminstone av den
vapenföra befolkningen. Normannerna visade sig
i Ryssland, liksom i England och på Sicilien, fria
från inskränkt stamhögfärd, när det gällde för
dem att stärka sin härsmakt. Redan i det nya
väldets första tider uppbådades det inhemska
manskapet till krigstjänst under särskilt utnämnda
fältherrar eller vojevoder och fördelades i »tusenden»
och »hundraden», vilka med sina befälhavare, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
